Bal Feniks Unys

Dhyworth Wikipedya, an godhoniador rydh
Jynnji shafta Pennsevik Kembra ha nebes byldyansow erel dhe Val Feniks Unys.

Bal sten ha kober deges dhyworth an 19ves kansvledhen yw Bal Feniks Unys (Sowsnek: Phoenix United Mine). Trigys yw an bal 0.6 mildir (965 meter) dhe'n north-est a Venyon yn Kernow Est.

Isotri[golegi | pennfenten]

Balweyth a dhalathas war an tyller yn 1824 yn-dann an hanow Bal Komm Klini (Clinicombe Mine). Ev a wrug mos ha bos rann an Balyow Unys Kernow (Cornwall United Mine) yn 1836, mes an aventur hemm a fyllas. Prenys veu an bal yn 1842 gans Balgapten Jago Seccombe a'n eyl-henwis avel Bal Feniks.[1]

Gwel aral jynnji Pennsevik Kembra.

An bal a oberas deposyts kober an Bal Bre Log koth ha'n moon o kavadow dhe wertha dhe dhiwedh an dhegvledhen. Askorrans a besyas erna drovyas an dus-bal begh kober rych yn 1852. Dres an nessa degvledhen, an bal a askorras meur a gober a jalenjyas eskorrans an Bal Bre Garn Soth yn ogas.[1]

Erbynn 1865 an kreunyow kober re dhalathsa difygya ha Wella West, ynjynor balweyth hag entreprenour, a brenas les-kontrollya y'n kompani. Samplow a dhiskwedhas yth esa kreunyow krev a sten yn-dann an kober. Ytho Hwel Feniks veu treylyes dhe dhaskavos sten.

Yn le es vledhen an obernerth a efanas a 130 yn 1851 dhe 460. Hwel Feniks a dhuryas dhe efani ha'n obernerth a devas yn fast dhe dhres 600 erbynn an 1870ow a-varr. Yn 1875 Feniks West veu komprehendyes y'n sett ha'n moon wiskys veu dannvenys yn-nans an Hyns-horn Lyskerrys ha Karn nowyth, gans glow rag a jynnow-pren ow tos yn y vann.

Karten bost liwys a dhiskwedh jynnji Pennsevik Kembra gans lergh-gwitha an hyns-horn y'n ragva (rann a'n fordh dhe Goosyar ha Sharptor yw an lergh-gwitha ma y'n jydh hedhyw).

Askorrans a sten a dhrehedhas y ughelboynt yn 1877 gans eskorrans a 34,000 tonnas, mes erbynn 1897 ev re godhsa dhe 22,000 tonnas. An bal a oberas bys 1898.[1]

Shafta Pennsevik Kembra[golegi | pennfenten]

Jynnji nowyth veu byldyes dre benn an shafta Pennsevik Kembra yn 1907, a via sedhys dhe dhownder a 1200 tros-hys (365 meter). An jynnji o chi dhe jynn-prenn pompya 80" - an onan finek dhe vos byldyes gans an Vreder Holman a vri a Gammbron.

Ev o assay dhe eyl-oberi an begh rych koth, mes ev a fyllas. Dres y seyth bledhen a ober, an bal a wrug daskavos 95 tonnas a sten du yn-unnik. An bal a dhegas wortiwedh yn mis Gwynngala 1914.[2]

Remenans[golegi | pennfenten]

Gwel aral a jynnji Pennsevik Kembra y'n jydh hedhyw usi haval dhe'n onan war an garten bost a-ugh.

Byldyansow an shafta Pennsevik Kembra a dhur avel remenant mogha aswonnadow an oberans Bagas Balyow Feniks Unys. Yma meur a vagoryow war an tyller bras. Dhe'n north a shafta Pennsevik Kembra, yma remenans Hwel Feniks, jynnji-pompya Seccombe, jynnji-hwym, gevel-stamp ha leuryow-gwiska Hwel Feniks ha Hwel Feniks, byldyansow erel an bal avel an chi-nivera, chi an ynjynor, jynn-krushya ha remenans a wovji koth.

Bewnans-gwyls hag ekologieth[golegi | pennfenten]

Gwarthevyes yw gweres an tyller gans an lok a vetols-poos dhyworth an aktivita balweyth. Hemm re asas kewni ha lichenyow dhe adhvesi. Posek yw Bal Feniks Unyw rag y lesyow lichenek tanow.[3] Eskelli kroghen a dhevnydh hen adytow an bal dhe neythya y'n gwav ha boosa dhe'n tyller.[3]

Gweller ynwedh[golegi | pennfenten]

  1. 1.0 1.1 1.2 https://web.archive.org/web/20160815073529/http://cornwallinfocus.co.uk/mining/phoenix.php
  2. http://www.cornwall-calling.co.uk/mines/caradon-bodmin-moor/south-phoenix-mine%20.htm
  3. 3.0 3.1 https://web.archive.org/web/20121024221108/http://www.sssi.naturalengland.org.uk/citation/citation_photo/2000114.pdf