Park Kenedhlek Namib-Naukluft
| |
Sort |
park Kenedhlek ![]() |
---|---|
Fondys |
1979 ![]() |
Doronieth | |
Tyller |
Namibi ![]() |
Gwlas |
Namibi ![]() |
Arenebedh |
49,789 km² ![]() |
Kesordnogyon |
24.5464°S 15.3297°E ![]() |
![]() | |
Studh ertach |
Ertachva an Bys UNESCO kynnigys ![]() |
Manylion | |
Park Kenedhlek Namib-Naukluft ew park kenedhlek en Namibi west, tredh kost an Mor Bras Atlantek hag amal an Kleger Meur. Ev a gomprehend radn a'n Difeythtir Namib (prederys dhe vos difeythtir kottha an Bes), an menedhyow Naukluft ha morlyn Porth Sandwich. Telleryow moyha aswonys an park ha chif tednvosow tornyji ew Sossusvlei, poll holan kerhydnys gen tewydnow, ha Sesriem, kownans bian an Dowr Tsauchab. Desedhys ew gorsav hwithrans difeythtir Gobabeb a-ji an park.
Teller ha deskrifans
[golegi | pennfenten]Myns an park ew 49,768 kilometer pedrek, an park bestes moyha en Afrika ha'n pajwora moyha e'n Bes. Ev a gonsyst a gonna tir ryb an Mor Bras Atlantek (ow komprehendya 1,609 kilometer pedrek a vor) gen hes a 600 km tredhnorth (Dowr Swakop) ha soth (Fordh B4).
Godhvewnans
[golegi | pennfenten]
Revedh ew liester an bestes a ell durya e'n tiredh hyper-segh ma. Anjei a gomprehend serf, geckos, hwesker koynt, usviles, gavrewiges avel an gemsbok, lewpardes, kathes gwels Afrika, lewern an Pennryn, baboons, karakales, lewern hirskovarnek hag owrgeun.
Tirwedh tipek an park ew enysmynedhyow (inselbergs) diberthys ha kopjes, an term Afrikaans rag karnow, gwres a veyn growan rudh. Ma an Menedhyow Naukluft en est an park.
Moy a lybor a dheu avel niwl dhort an Mor Bras Atlantek ages avel glaw. Glawas kresek ew 106 millimeter an vledhen, an seson glawek ew tredh mis Hwevrel hag Ebrel.
An gwensow a dhre an niwl a wra tewydnow kowrek an park keffrys. Aga liw rudhvelyn ew arwodh a'ga hothni drefen bos horn e'n tewes oksidysys, pekar hag olkan gossenek.
An tewydnow ma ew an re uhella e'n Bes, terweythyow moy ages 300 meter (ogas dhe 1000 tros-hys) a-ugh leur an difeythtir. Ryb an mor, morlydnow, glebtiryow ha pollow holan a denn kansow a vilyow a ydhyn.
'Namib' a styr "teller ygerys" e'n yeth Khoekhoegowab, ha'n Difeythtir Namib a dhre y hanow dhe'n pow Namibi ewedh, "tir telleryow ysgerys".
Istori
[golegi | pennfenten]Fondys veu an park en 1907 pan wrug an Governans Trevesigethek Almaynek apoyntya teyr bestva en Afrika Soth-West Almaynek. Apoyntys veu an Park Namib-Naukluft a-lebmyn avel "Bestva Niver 3". An re erel o Omatako hag Etosha. Keworrys veu tiredh Porth Sandwich en 1941 ha tabm moy war an amal soth en 1962.
En 1966 disapoyntys veu "Bestva Niver 3" ha gwres veu Park Difeythtir Namib en hy le. Park Difeythtir Namib a gomprehendas tiredh bian dhe'n north a Dhowr Swakop may tyv Welwitschia, keffrys ha Tirwedh an Loor dhe'n est a Swakopmund. En 1979 keworrys veu dew diredh meur aral: hebm ew en kensa Park Zebra Menedh Naukluft lebma thew Menedhyow Naukluft lebmyn radn a'n tiredh gwithys (a-gynsow an park zebra a gomprehendas 14 bargen-tir kenwerthel prenys gen an governans rag gwitha zebra an menedh) hag en sekond darn hirgul 1,000km a'n Mor Bras Atlantek dell wrug Park Namib-Naukluft an kensa gwithva vorek en Namibi.
Apoyntys veu oryon an park a-lebmyn en 1986 pan dhegemeras an governans maystri dres radnow a'n Sperrgebiet, tiredh synjys rag balyow adamantys. Na ell an poblans ollgebmyn mos ena, bes radn ew a Bark Kenedhlek Namib-Naukluft a-lebmyn.
Mirva
[golegi | pennfenten]-
Skeusen loren a dhiskwedh oryon Park Kendehlek Namib-Naukluft ha Gwithva Natur Namib Rand
-
Hwilen Difeythtir Namib, Stenocara gracilipes
-
Tewydnow uhel e'n Difeythtir Namib
-
Gwydh 550 bloodh en Dead Vlei
-
Tewyn tipek y'n park
-
Tirwedh an Loor ogas dhe Swakopmund
-
Gwernyar Rüppell e'n gwerstiryow ryb an tewydnow
-
Gwydhen gonn sethow diberthys (Aloidendron dichotomum) e'n park
-
Enysmenedh (inselberg) e'n park
-
Kopje (karn trovadnek)
-
Lewern hirskovarnek
-
Gavrewiges gemsbok
-
An plans Welwitschia
-
Kownans Sesriem
-
Porth Sandwich
Ma an erthygel ma usya an Furv Skrifys Savonek a-barth Kernowek diwedhes.