Zirkoniom
![]() | |
![]() | |
Ensampel a |
Elven gymyk, polter helosk, lithophile ![]() |
---|---|
Klass |
alkan tremenyans, period 5 ![]() |
Furvell gymyk |
Zr ![]() |
Dydhyas diskudhans |
1789 ![]() |
Niver atomek |
40 ![]() |
Aray an elektrons |
[Kr] 4d² 5s² ![]() |
Elektronegedhegedh |
1 ![]() |
Studh oksidyans |
4 ![]() |
Rann a |
period 5, bagas 4 ![]() |
![]() |
Elven gemyk ew zirkoniom, niver 40 e'n Vosen Beriodek. Y arwodh gemyk ew Zr. An hanow a dheu dhort hanow an moon zirkon (dhort an ger Persek zar-gun, ow styrya 'haval dhe owr'). Kevys ew zirkoniom en spektrum ster klass-S, meyn kawos ha karrygi dhort an Loor. Nag eus radn vewoniethel dhe zirkoniom, bes nag ew y holanow gwenonek.
Ema zirkoniom en gebmow zirkon, feth hag veu diskudhys en 1789 gen Martin Heinrich Klaproth (1743-1817). Syr Humphrey Davy a assayas enyshe zirkoniom der elektrolysans, bes ev a wrug fyllell. Enyshes veu zirkoniom rag an kensa pres en 1824 gen Jöns Jacob Berzelius (1779-1848). Kalish ha brottel ew olkan zirkoniom mar nag ew pur, bes es y dhyghtya ew an olkan pur.
An chif monyow ew zirkon (ZrSiO4), kevys en Ostrali, an Statys Unys ha Shri Lanka, ha baddeleyit (zirkoniom oksid, ZrO2), kevys en Brasil. Askorrans ollvesek ew a-dro dhe 7,000 tonnas an vledhen. Usys ew en priweyth, daffar hag a worthsevel tobmder pekara fornow, gweder, kemygednow ha kesolkenyow. Usys ew priweyth gwres a zirkoniom avel kellyl, gwelsow ha daffar golf. Gwerthys ew zirkonow avel gebmweyth ewedh. Usys ew an brassa radn a askorrans ollvesek an olkan en dasoberoryon nuklerek.
Poos atomek zirkoniom ew 91.22, y boynt teudhi ew 1852°C ha'y boynt bryjyon ew 4377°C. Y dhosedh ew 6.5kg an liter. Olkan kalish lenter arhansek ew, ow korthsevel kesknians en ta.
Mirva
[golegi | pennfenten]-
W Aquilae, steren glass-S
-
Jöns Jacob Berzelius
-
Gwelydni kunys nuklerek, gwres a gesolkan zirkoniom
-
Baddeleyit
-
Zirkon glas
-
Kollel briweyth
Ma an erthygel ma usya an Furv Skrifys Savonek a-barth Kernowek diwedhes.