Ternieth Ming

Dhyworth Wikipedya, an godhoniador rydh
Ternieth Ming
Ming Empire cca 1580 (en).svg
stat chinek istorek, oos istorek
Darn aMing Qing Golegi
Dalleth1368 Golegi
Hanow sodhogel大明 Golegi
Label teythyek大明 Golegi
Yeth sodhogelChinek Golegi
BrastirAsi Golegi
PenncitaYingtian Fu, Yingtian Fu, Shuntian Fu, Shuntian Fu Golegi
Tyller kesordenek32°48′0″N 103°5′0″E Golegi
Furv selyek a wovernansmyghternses ollgallosek Golegi
Mona kemmynbimetallism, Da Ming Baochao Golegi
Y sewternieth Yuan, Osow Kres Chinek Golegi
Arlehes gansternieth Shun, ternieth Qing, ternieth Ming Soth Golegi
Yth arlehaternieth Yuan, Song, Emperoureth Vongol Golegi
Yeth usysChinek Golegi
Diwedhys1644 Golegi
Kryjyans sodhogelBouddhisteth, Taoieth, Confusianieth Golegi
Istori an destenistori ternieth Ming Golegi
Map

Ternieth Ming (/mɪŋ/) o ternieth emperourethek a Jina hag a rewlyas a 1368, wosa kodh ternieth Yuan ledys gans an Mongols, bys yn 1644. Ternieth Ming o an diwettha ternieth ewn a Jina rewlys gans an Han, an brassa bagas ethnek yn China. An hanow yw usys ynwedh dhe styrya Emperoureth Ming ledys gans an Ming hag an 276 bledhen a istori chinek duryes gensi.

Ming yw skrifys avel 明 yn Chinek; an lytheren yw howl (日) ha loor (月) war-barth hag a styr "splann". An teylu a ledyas China dres ternieth Ming o an Zhu, skrifys avel 朱 yn lytherennow chinek.

Fondyer ternieth Ming, Emperour Hongwu (r. 1368–1398), genys avel Zhu Yuanzhang, a assayas gwruthyl kowethas a gemenethow powek honenlowr restrys yn kevreyth diwedhyn hag a wrussa skoodhya renkas fast a soudoryon rag y dernieth. Lu an dernieth o brassa ages milvil soudor ha lestrivaow an morlu yn Nanjing o an brassa y'n bys. Yth esa lies mab dhe Emperour Hongwu hag ev a wrug dhedha bos ledyoryon an 13 ranndir a Jina.

Penncita soth an Emperoureth o Nanjing a 1368 ha penncita north Beijing a veu keworrys yn 1403. Penncita chyf Beijing an Ming a veu fethys yn 1644 dhe dhomhwel ledys gans Li Zicheng neb a fondyas ternieth Shun. Tus kelmys dhe dernieth Ming a besyas batalyas avel Ming an Soth bys yn 1683.

Yma'n erthygel ma owth usya an Furv Skrifys Savonek a-barth Kernowek kres.

Gold piece.png Onan a'n mil erthygel posekka war Wikipedya yw an erthygel ma.