Emperoureth Besontin

Dhyworth Wikipedya, an godhoniador rydh
Emperoureth Besontin
Sort pow istorek, oos istorek Edit this on Wikidata
Henwys dhyworth Sita Konstentin Edit this on Wikidata
Penncita Sita Konstentin Edit this on Wikidata
Poblans 17,000,000 Edit this on Wikidata
Fondys 17 Genver 395 Edit this on Wikidata
Yeth/ow
  sodhogel
Greka, Latin, Medieval Greek Edit this on Wikidata
Doronieth
Rann a'n re a sew Emperoureth Romanek, Medieval Rome Edit this on Wikidata
War oryon Emperoureth Romanek an West Edit this on Wikidata
Kesordnogyon 41.0153°N 28.9847°E Edit this on Wikidata
Penn an Stat Emperour Besontin Edit this on Wikidata
Map
Kryjyans/Hanwans Kristoneth Edit this on Wikidata
Arghans solidus, mona bathys Besontin, miliaresion, hyperpyron, Histamenon, Stavraton Edit this on Wikidata

Emperoureth Besontin, henwys ynwedh Emperoureth Romanek an Est po Byzantium, o pesyans Emperoureth Romanek yn hy rannvroyow est dres Kotheneb Diwettha ha'n Osow Kres, pan o y bennsita Sita Konstentin, hewnys hedhyw Istanbul. Hy a dreusvewas torva ha kodh Emperoureth Romanek an West y'n 5es kansvledhen OK ha pesya mil vledhen moy bys yn kodh Sita Konstentin dhe Emperoureth Ottoman yn 1453. Dres brassa rann hy duryans, an emperoureth o fors breselek, gonisogethel ha erbysek an kreffa yn Europa.

An termys "Emperoureth Besontin" ha "Emperoureth Romanek an Est" a veu bathys wosa diwedh an wlaskor; hy burjysi a elwis an wlaskor Emperoureth Romanek, hag aga honan Romans. Byttegyns, istorioryon arnowydh a wra dyffrans ynter Byzantium ha'y gwersyon a-varra drefen hy bos kresegys war Sita Konstentin, keverys troha gonisogeth rek a-der onan latinek ha gans kryjyans a Gristoneth Ewngryjyk an Est.

Nebes hwarvosow a'n 4a dhe'n 6ves kansvledhynnyow a verk spys an tremenyans may hwrug dyffra est grek ha west latin a Emperoureth Rom. Konstentin I (r. 324–337) a dasrestras an emperoureth, laghelhe Kristoneth ha gul dhe Sita Konstentin bos an pennsita nowydh. Yn-dann vaystri Theodosius I (r. 379–395), Kristoneth a dheuth ha bos kryjyans an stat ha kryjyansow erel a veu difennys. Yn-dann vaystri Heraclius (r. 610–641), lu ha menystrans an Emperoureth a veu dasrestrys ha Greka a veu degemerys gradhyel rag devnydh sodhogel yn le Latin.

Kodh Sita Konstentin dhe Emperoureth Ottoman yn 1453 a verkyas diwedh Emperoureth Besontin.

Yma'n erthygel ma owth usya an Furv Skrifys Savonek a-barth Kernowek kres.

Onan a'n mil erthygel posekka war Wikipedya yw an erthygel ma.