Emperoureth Romanek

Dhyworth Wikipedya, an godhoniador rydh
Imperium Romanum
Βασιλεία Ῥωμαίων
An Emperoureth yn termyn an Emperour Hadryan
Lavar kenedhlek:
Senatus Populusque Romanus
(Latin: Senedh ha Gwerin Romanek)
Yethow soedhogel Latin, Grew
Pennsitys · Rom
· Rom ha Kostentinopel (wosa dibarth)
Penn an Stat Emperour
Penn an governans Dew Consul
Enep a-dro dhe 9.1 milyon kilometer pedrek yn eur hy meuredh
Poblans prederys bos 50-120 milyon yn eur hy meuredh
Fondyans · 509 kyns OK
· 27 kyns OK (avel prynseth)
· 275 OK (avel arloettes)
Terroes y'n Howlsedhes: 476 OK
y'n Howldrehevel: 1453 OK
Stat bleynyes Repoblek Romanek
Statys sywyes · Emperoureth Romanek a'n Howldrehevel
· Rywvaneth Soissons
· Rywvaneth Ostrogothek
· Rywvaneth an Frankyon
· Rywvaneth Visigothek
· Rywvaneth an Vandalyon
Mona kemmyn Dinerow, ken vathow
Emperoureth an Howldrevel yn 717 OK

An Emperoureth Romanek yw an stat ha'y gres yn Rom, neb a dryghas Europa soth ha west, Afrika gledh, hag Asi west. Nerthus o an Romanyon y'n Mor Mediterraneek kyns termyn Yul Kesar; eev a dryghas Bro Gall, ha'y vab Oktavyan Awgust o an kynsa emperour. Y tiberthys an Emperoureth tamm ha tamm yn rann West (Latin) ha rann Est (Greka).

Yn 381, Kristoneth veu selys avel kryjyans soedhogel an Emperoureth.

Menystryes an West yw gyllys dhe'n Wothyon yn 476, mes an Emperoureth a besya y'n Est bys yn 1453 pan dryghas an Durkyon Kostentinopel.