Jump to content

Rutherfordiom

Dhyworth Wikipedya, an godhoniador rydh
Ensampel a Elven gymyk, elven synthesek Edit this on Wikidata
Klass alkan tremenyans Edit this on Wikidata
Dydhyas diskudhans 1964 Edit this on Wikidata
Niver atomek 104 Edit this on Wikidata
Aray an elektrons [Rn] 5f¹⁴ 6d² 7s² Edit this on Wikidata
Rann a period 7, bagas 4 Edit this on Wikidata
Commons page Restrennow kelmys war Gemmyn Wikimedia

Elven gemyk synthetek ew rutherfordiom, niver 104 e'n Vosen Beriodek. Y arwodh gemyk ew Rf. An hanow a enor an fysegydh a Vordir Nowydh, Ernest Rutherford (1871-1937), tas fysegieth modern, neb a dhiskudhas tybyans hanter-bewnans radyoweythresek ha'n elven radon, ha henwel dewydnyans α ha β. Ev a gavas an Pewas Nobel rag fysegieth en 1908.

Gwres veu rutherfordiom rag an kensa pres en 1964 en Fondyans Hwithrans Nuklerek en Dubna, Russi. An skiensydhyon a wrug profya an hanow kurchatoviom, owth enora Igor Kurchatov (1903-1960), pedn hwithrans nuklerek Russi. Skiensydhyon a'n Statys Unys a naghas dhe'n hanow ma, ow leverel bos anjei diskudhoryon an elven en 1969, en Universita Kaliforni, Berkeley. Anjei a brofyas an hanow rutherfordiom. An Kesunyans Keswlasek rag Kemygieth Pur ha Gweythresek (IUPAC) a erviras a-barth rutherfordiom en 1997. Pur radyoweythresek ew pub isotop, hanter-bewnans rutherfordiom-267 ew an hirra, a-dro dhe 80 mynysen.


Ma an erthygel ma usya an Furv Skrifys Savonek a-barth Kernowek diwedhes.