Jump to content

Nicolaus Kopernikus

Dhyworth Wikipedya, an godhoniador rydh
Nicolaus Kopernikus
Genys Niklas Koppernigk Edit this on Wikidata
19 Hwevrer 1473 Edit this on Wikidata
Toruń Edit this on Wikidata
Mernans 24 Me 1543, 1543 Edit this on Wikidata
Frombork Edit this on Wikidata
Trigva Toruń, Frombork, Kraków, Padua, Bologna Edit this on Wikidata
Kenedhlogeth Myghterneth Poloni, statelessness, Royal Prussia Edit this on Wikidata
Alma mater
  • Jagiellonian University
  • University of Padua
  • University of Bologna
  • University of Ferrara Edit this on Wikidata
ymgynghorydd y doethor
  • Domenico Maria Novara da Ferrara
  • Leonhard von Dobschütz Edit this on Wikidata
Galwesigeth steronydh, rethor, erbysydh, awgrymer, studhyer laghel, fisegydh, filosofer, treylyer, medhek, lyskannas, skrifer, canon, canon Edit this on Wikidata
Arvether
  • Jagiellonian University
  • University of Padua Edit this on Wikidata
Aswonnys rag Commentariolus, De revolutionibus orbium coelestium Edit this on Wikidata
Chyf delanwes Aristarchus of Samos, Martianus Capella, Domenico Maria Novara da Ferrara, Ptolemy, Aristotle, Al-Battani, Nasir al-Din al-Tusi Edit this on Wikidata
Tas Mikolaj Kopernik the Elder Edit this on Wikidata
Mamm Barbara Koppernigk Edit this on Wikidata
Pewasow International Space Hall of Fame Edit this on Wikidata
Sinans


Nicolaus Kopernikus (19 Hwevrel 1473 – 24 Me 1543) o atsronymer polonek. Kopernikus ew a vri rag y dybyansow howlgresednek a-dro dhe'n Howl ha Dor. Ev a leveris bos an Howl e kres an System howlek ha'n planettys etto. Dyllys veu an tybyans en y lever De revolutionibus orbium coelestium (A-dro dhe resegvaow an pelyow nevek) e'n keth bledhen ha'y vernans.


Genys veu Kopernikus en 1473 en cita Toruń en tiredh Prussia en Poloni. Thera an tiredh ow kewsel Almaynek ken feu rewlys gen an matern polonek e'n termyn na. Ev o mab gwikor Niklas Koppernigk ha'y wreg Barbara Koppernigk (genys Barbara Watzenrode). Y davas teythyek o Almaynek. Adhyskys veu en kensa en Cracow hag ena en Itali, lebma hwrug gradhya avel laghyas an eglos. Ev a studhyas medhegieth ewedh rag servya y gesklorygyon. Copernicus a spenas an brassa radn a'y vownans owth oberi ha hwithra en Frombork lebma ferwis en 1543.

Copernicus o onan a'n liesroasogyon meur a'y oos. Ev o pronter, awgrymer, atsronymer, sterdhewinydh, rethor, medhek, studhyer klassek, governer, menystrer, lyskannas, erbysydh ha souder. Dres an oberednow oll, steronieth o hobi dhe ev. Bes y dybyans a howlgresenieth ew onan a'n posekka tybyansow en istori. Hebm o dalleth steronieth arnowydh, ken eth erbydn dyskasow an Eglos Katholik. Senjys veu Galileo avel prisner en y jei rag sewya dyskansow Kopernikus.

Henwys ew an elven Koperniciom, Copernicia (kinda a balmwydh), loren ughviolet an Statys Unys, steren en ranneves Cancer (55CancriA) gen hy system a blanettys hy honan, ha kowdell war an Loor ha Meurth rag enora Kopernikus.

Ma an erthygel ma usya an Furv Skrifys Savonek a-barth Kernowek diwedhes.