Nicolaus Kopernikus

Dhyworth Wikipedya, an godhoniador rydh
Nicolaus Kopernikus
Genys Niklas Koppernigk Edit this on Wikidata
19 Hwevrer 1473 Edit this on Wikidata
Toruń Edit this on Wikidata
Mernans 24 Me 1543, 1543 Edit this on Wikidata
Frombork Edit this on Wikidata
Trigva Toruń, Frombork, Kraków, Padua, Bologna Edit this on Wikidata
Kenedhlogeth Myghterneth Poloni, Royal Prussia Edit this on Wikidata
Alma mater
  • Jagiellonian University
  • University of Padua
  • University of Bologna
  • University of Ferrara Edit this on Wikidata
ymgynghorydd y doethor
  • Domenico Maria Novara da Ferrara
  • Leonhard von Dobschütz Edit this on Wikidata
Galwesigeth steronydh, rethor, erbysydh, awgrymer, studhyer laghel, fisegydh, filosofer, treylyer, medhek, lyskannas, skrifer Edit this on Wikidata
Arvether
  • Jagiellonian University
  • University of Padua Edit this on Wikidata
Aswonnys rag Commentariolus, De revolutionibus orbium coelestium Edit this on Wikidata
Chyf delanwes Aristarchus of Samos, Martianus Capella, Domenico Maria Novara da Ferrara, Ptolemy, Aristotle, Muḥammad ibn Jābir al-Ḥarrānī al-Battānī, Nasir al-Din al-Tusi Edit this on Wikidata
Tas Niklas Koppernigk the Elder Edit this on Wikidata
Mamm Barbara Koppernigk Edit this on Wikidata
Pewasow International Space Hall of Fame Edit this on Wikidata
Sinans


Nicolaus Kopernikus (19 Hwevrer 1473 – 24 Me 1543) o steronydh polonek. Kopernikus yw a vri rag y dybyansow howlgresennek a-dro dhe'n Howl ha Dor. Ev a leveris bos an Howl yn kres an Kevreyth Howlek ha'n planettys ynno. Dyllys veu an tybyans yn y lyver De revolutionibus orbium coelestium (A-dro dhe resegvaow an pelyow nevek) y'n keth bledhen ha'y vernans.


Genys veu Kopernikus yn 1473 yn cita Toruń yn ranndir Prussia yn Poloni. Yth esa an ranndir ow kewsel Almaynek kyn feu rewlys gans an myghtern polonek y'n termyn na. Ev o mab gwikor Niklas Koppernigk ha'y wreg Barbara Koppernigk (genys Barbara Watzenrode). Y yeth deythyek o Almaynek. Adhyskys veu yn kynsa yn Cracow hag ena yn Itali, le may gradhyas avel laghyas an eglos. Ev a studhyas medhegieth ynwedh rag servya y gesklorygyon. Copernicus a spenas an brassa rann a'y vewnans owth oberi ha hwithra yn Frombork may merwis yn 1543.

Copernicus o onan a'n liesroasogyon meur a'y oos. Ev o pronter, awgrymer, steronydh, sterdhewinydh, rethor, medhek, studhyer klassek, governer, menystrer, lyskannas, erbysydh ha souder. Dres an oberennow oll, steronieth o hobi dhodho. Mes y dybyans a howlgresenieth yw onan a'n posekka tybyansow yn istori. Hemm o dalleth steronieth arnowydh, kyn eth erbynn dyskasow an Eglos Katholik. Synsys veu Galileo avel prisner yn y jy rag sewya dyskansow Kopernikus.

Henwys yw an elven Koperniciom, Copernicia (kinda a balmwydh), lorell ughviolet an Statys Unys, steren yn ranneves Cancer (55CancriA) gans hy hevreyth a blanettys hy honan, ha kowdell war an Loor ha Meurth rag enora Kopernikus.