Jump to content

Linen Arvordiryow Atlantek

Dhyworth Wikipedya, an godhoniador rydh
Tren war y fordh dhe Dewynblustri ogas dhe Lanndreth.

Linen hyns-horn kemeneth 2034 mildir (33km) yn Kernow yw an Linen Arvordiryow Atlantek. An hyns-horn a bon a dhyworth an Mor Predennek yn Porth dhe'n Keynvor Atlantek yn Tewynblustri.

Linen Arvordiryow Atlantek
Porth Tewynblustri
Tewynblustri
302 mi
Ponsfordh Drenans (154 lathow)
Fordh dhibarth Dalkarn
Hyns horn Truru ha Tewynblustri
301 mi
Treusva hyns horn Drenkrug
Treusva hyns horn Japelkernhwili
Goonkoyntrel
300 mi
Treusva hyns horn Woonkoyntrel
Kowfordh Goswarth (44 lathow)
Treusva hyns horn Goswarth
Treusva hyns horn Hel an Woon
Fordh Sen Kolom
296 mi
Kowfordh Doldish
Fordh dhibarth Dredhinas
294 mi
Skorr dhe Vronnwolow
Treusva hyns horn Ros Tregors
Tregarrek
290 mi
Skorr Porthva Garrbons
Skorr Hwel Rosen
Karnrosveur
288 mi
Treusva hyns horn Volenys
Skorr Karrbian
Fordh dhibarth Woongrug
287 mi
Powesva Garrygi (privedh)
Logsulyan
285 mi
Kowfordh Logsulyan (52 lathow)
Ponsfordh Drevri
285 mi
Ponsfordh Rockmill (52 lathow)
Goleder Carmears
Ponsfordh Pontsmill (92 lathow)
Skorr Rockmill
Powesva Pontsmill
Ponsfordh Prideaux (52 lathow)
Treusva hyns horn Bons Lanndreth
Treusva hyns horn Middleway
Lanndreth
282 mi
dhe jynnva ha Porth Porth
Porth
281 mi
Penn-hyns-horn Kernow
Bennsans ha Aberplymm

Mildiryow dhyworth Loundres Paddington dre Bristol ha Taunton

An Linen Arvordiryow Atlantek a dhalleth dhe Worsav Porth, ple'ma junyans gans an Penn-Hyns-horn Kernow. Ow tiberth an gorsav, res yw dhe'n linen treylya war warr ogasti 180 gradh dhe junya hyns an hen Hyns-Horn Monow Kernow (HMK) ogas dhe'n hen worsav yn Lanndreth. An linen a hol hyns an HMK rag remenant an viaj.

A-dhyworth Lanndreth, an HMK a wrug devnydh hyns an hen Dhowrgleduh Porth, a veu byldyes dhe servya an Bal Konsolow Fowydh, mar bell avel y dhiwedh dhe Velyn Pons. Omma an linen a wra entra an Nans Logsulyan, ple'ma lower a remenantys diwysyansek eus Ertachva an Bys.

Ogas dhe worsav Logsulyan an hyns-horn a bass an Bonsfordh Treffry, ponsfordh hyns-horn ha dowrbons istorek dew borpos esa gwrys yn 1844 a garyas penn-hyns an Hensi-Tram Treffry.

Tren pri China y'n Nans Logsulyan.

Wosa Logsulyan, an linen a bass lower a seghoryon ha gweythyow pri China koth hag arnowydh, kyn ev dhe bassya an gorsavow yn Karnrosveur ha Tregarrek.

Yntra Tregarrek ha Fordh Sen Kolom, an linen a dreus Gwithva Natur Woon Gors. Ev re beu lower a dhroglammow gans an opns a dreus an fordh A30. Y fia plottys dhe dhidreylya'n hyns-horn rag may talathsa dhe worsav Sen Ostell ha holya linen gwara yn-unnik an hen Hyns-horn Diberth Tewyn Blustri ha Kernow dhe eyljunya hyns an linen lemmyn dhe Dredhinas. An plott ma re beu droppyes lemmyn meur ras a hyns nowyth an fordh a avod an pons ha gwithva natur.

Wosa hi dhe bassya Tregarrik, an linen a bass Gorsav Goonkoyntrel kyn ow trehedhes Gorsav Tewynblustri.

Kledhrennow an gemeneth

[golegi | pennfenten]

An Linen Arvordiryow Atlantek yw onan a'n hensi-horn eus skoodhyes gans an Keskowethyans Kledhrennow Dewnens ha Kernow. Yma hyns-korev-kledhrennow dhe'n linen esa lonchyes yn 2005, yma 15 diwotti a-hys an hyns-horn rag trethysi dh'aga godriga.

Gorsavow

[golegi | pennfenten]

Ottomma rol a worsavow war an Linen Arvordiryow Atlantek.

Oberyans

[golegi | pennfenten]
Tren dhe worsav Tewynblustri.

Unn hyns yw an linen yntra Lanndreth ha Tewynblustri. Yma loup-passya ogas dhe Garnrosveur, a veu gwrys rag trenow pri China war aga fordh dhe warth gwara Goongrug. Y'n jydh hedhyw, devnydhyes yw an loup rag trenow hav dhe bassya y gila. An loup a wra devnydh a sinellow semafor.

Gonisyow Trethysi

[golegi | pennfenten]

Hyns-horn Bras an West a ober gonisyow trethysi leel. War benneythennyow y'n hav pub tren yw eylworrys gans kemmysk a drenow Hyns-horn Bras an West a-dhyworth Loundres Paddington ha trenow CrossCountry dhyworth Pow Sows North. HBW a henow lower a'y drenow dhyworth Loundres Ekspres an Arvordiryow Atlantek. Nebes a'n trenow dy' Sadorn yw gonisyow ekspres gwir a hedh orth Porth, Aberplymm, Karesk Sen Dewi ha Loundres Paddington yn-unnik.

Gonisyow Gwara

[golegi | pennfenten]
Tren Tooth Bras ow sevel dhe Worsav Tewynblustri.

Diwedh est an hyns-horn bys dhe Dhibarthva Goongrug a wel lower a drenow gwara eus oberys gans DB Schenker. Hyns-horn skorren berr a jun an linen yn Lanndreth gans an porth yn Porth.

Droglammow

[golegi | pennfenten]

War 25ves mis Me 1991, kensa tren an jydh dhyworth Tewynblustri dhe Loundres a dheuth dhyworth an kledhrennow y'n Nans Logsulyan. Unses Tren Tooth Bras o an tren. An trethysi veu movyes dhe'n karr-power a-dhelergh esa anbaryes ha drehedhas dhe worsav Logsulyan, ple gyllas an trethysi pesya war aga viaj yn kerri.

Glawas poos war an 30ves mis Kevardhu 2006 a gawsyas tirslynk ogas dhe Lanndreth, a lettyas an linen. Gonisyow kyttrin eylworrans veu devnydhyes erna eylygeris an hyns-horn war 8ves mis Genver 2007.

War 12ves mis Metheven 2007, tren a gesskwattyas gans karr war dreusva dhe Japel ogas dhe Dewynblustri. Treusva gans golow hag alarm o hi, mes nyns esa lettys dhedhi. Shyndys veu lewyer an karr, mes nagonan war an tren veu shyndys.

Gweller ynwedh

[golegi | pennfenten]

Kevrennow a-ves

[golegi | pennfenten]