Jowanet Ark

Dhyworth Wikipedya, an godhoniador rydh
Jowanet Ark
Genys Unknown Edit this on Wikidata
c. 1412 Edit this on Wikidata
Domrémy-la-Pucelle Edit this on Wikidata
Mernans 30 Me 1431 Edit this on Wikidata
a mernans dre leski Edit this on Wikidata
Rouen Edit this on Wikidata
Kenedhlogeth Ruwvaneth Frynk Edit this on Wikidata
Galwesigeth esel an lu Edit this on Wikidata
Gool 30 Me Edit this on Wikidata
Tas Jacques d'Arc Edit this on Wikidata
Mamm Isabelle Romée Edit this on Wikidata
Pewasow Godfather promotion of Special Military School of Saint-Cyr Edit this on Wikidata
Sinans

Jowanet Ark (Frynkek: Jeanne d'Arc, Sowsnek: Joan of Arc; c. 1412 – 30 Me 1431), omhenwys "Jowan an Vaghteth" ("Jehanne la Pucelle" yn Frynkek a'n 15ves kansvledhen) hag yw leshenwys "An Vaghteth a Orléans" (Frynkek: La Pucelle d'Orléans), yw goroures a Bow Frynk drefen hy rann dres an agwedh Lancaster a'n Vresel Kansvledhen. Sanses yw hi y'n Eglos Katholik Romanek.

Jowanet a veu genys dhe deylu a werinoryon yn Domrémy y'n Vosges yn Pow Frynk north-est. Yn 1428, hi a viajyas dhe Vaucouleurs ha pysi dhe vos kemerys dhe weles an myghtern, Charles VII a Bow Frynk. Hi a leveris y hwrug hi degemeres gwelesigethow a arghel Mighal, Sen Margaret ha Sen Catherine ow terivas y kodh dhedhi skoodhya Charles ha daskavos Frynk a rewl sowsnek.

Hi a waynyas lies trygh breselek ha dos ha bos a vri. An tryghow ma a sordyas spyrys an Frynkyon hag eshe viktori finek an Frynkyon orth Castillon yn 1453. Mes, kyns hemma, yn 1430, hi a veu dalghennys gans soudoryon a Vurgoyn hag i a ros Jowanet dh'y eskerens sowsnek. Yth esa trial ledys gans epskop a-barth an sowson, Pierre Cauchon, hag an kuhudhans a veu erysi. An epskop a leveris hi dhe vos kablus hag i a's leskas orth an peul an 30 a vis Me 1431, 19 hy bloodh.

Yn 1456, lys gorhwithrek res kummyas gans Pab Callixtus III a hwithras an trial ha deklarya y feu nemmys gans toll ha kammgemeryansow. Ervirans an trial a veu dileys. Y hwelir Jowanet avel merther a-dhia hy mernans. Wosa an Domhwelans Frynkek hi a dheuth ha bos arwodh kenedhlek a Bow Frynk. Kanonysys veu hi yn 1920. Hwath yth yw Jowanet Ark den meurgerys yn lien, art hag ilow.

Yma'n erthygel ma owth usya an Furv Skrifys Savonek a-barth Kernowek kres.

Onan a'n mil erthygel posekka war Wikipedya yw an erthygel ma.