Park Kenedhlek Yellowstone
|
| |
| Sort |
park kenedhlek an Statys Unys, tennvos tornysi, gwithva bewgylgh, park Kenedhlek, unincorporated community in the United States |
|---|---|
| Henwys dhyworth |
Dowr Yellowstone |
| Fondys |
1 Meurth 1872 |
| Parth termyn |
Parth Termyn an Menydhyow |
| Doronieth | |
| Rann a'n re a sew |
Ekosystem Brassa Yellowstone |
| Konteth |
Wyoming, Idaho, Montana |
| Gwlas |
Statys Unys |
| Arenebedh |
898,349 ha |
| A-ugh an mor |
2,470 Meter |
| Kesordnogyon |
44.6°N 110.5°W |
| Kod post |
82190 |
| Menystrys gans |
National Park Service |
![]() | |
| Studh ertach |
Ertachva an Bys UNESCO |
| Manylion | |
Park Kenedhlek Yellowstone ew park kenedhlek e’n statys Wyoming, Idaho ha Montana en north-west an Statys Unys. Hebm o an park kenedhlek kensa e’n bes, appoyntys en 1872 gen Lewydh Ulysses S. Grant. Aswonnys ew rag y wodhvewnans ha’y nasyow dordesel. AMyns an park ew 3,468.4 mildir pedrek (8,983 km2). Henwys veu avel Ertachva an Bys UNESCO en 1978.
Enevales
[golegi | pennfenten]En Park Yellowstone ema an uhella rniver a vualyon gwels e’n Statys Unys. Ema arthes loos, bleydhyow ha kerwys ergh emesk kansow a ehednow bronoges, ydhyn, puskes, kramviles ha dewelvennoges ena ewedh.
- Bual Amerikanek
- Bleydh loos
- Teylu arthes loos
- Sarf tarow
- Pollgroban liwys
- Er mool
- Sedher bras
- Musklogosen
Dororieth
[golegi | pennfenten]Teller gerys-da ew rag dy’golyow, hag usys ew an park rag kerdhes, kampya, peskecha ha golya.
Pur gebmyn ew dorgrysyow ha tanow gwels e’n park. An dorgrysyow a hwer drefen bos desedhys an park a-ugh mena tan. Ema moy es hanter geysers an bes e’n park, ha lies mogdoll. An geyser moyha gerys-da ew ‘Old Faithful’, hag a dardh ogas dhe bub 90 mynysen.
- Nathaniel Langford, dyghtyer kensa an park (1872-77)
- Mappa an park
- Trolergh dres fenten tobm Grand Prismatic
- Geyser Old Faithful
- Gwydhyow a Old Faithful
- Damach dre reson dorgrys en 1959
- Tan e’n Park
- Tan ogas dhe Old Faithful
- Tornysi ow mires orth Old Faithful
- Dowrlam Is Yellowstone
Ma an erthygel ma usya an Furv Skrifys Savonek a-barth Kernowek diwedhes.
