Simone de Beauvoir

Dhyworth Wikipedya, an godhoniador rydh
Simone de Beauvoir
Leshanow Le Castor Edit this on Wikidata
Genys Simone Lucie Ernestine Marie Bertrand de Beauvoir Edit this on Wikidata
9 Genver 1908 Edit this on Wikidata
Paris, 6ves arrondissement Paris Edit this on Wikidata
Mernans 14 Ebrel 1986 Edit this on Wikidata
14ves arrondissement Paris, Paris Edit this on Wikidata
Trigva Paris, Marseille, Rouen Edit this on Wikidata
Kenedhlogeth Pow Frynk Edit this on Wikidata
Alma mater
  • Pennskol Paris
  • Lycée Fénelon, Paris Edit this on Wikidata
Galwesigeth filosofer politek, jornalyas, romansydh, honanvewskrifer, skrifer assays, gweythresor politek, skrifer dydhlyver, skrifores lytherow, filosofer, breusyas liennek, skrifer, awtour, benelegor, philosophy teacher Edit this on Wikidata
Aswonnys rag The Mandarins, When Things of the Spirit Come First, Pyrrhus and Cineas, Le Deuxième Sexe, She Came to Stay, Force of Circumstance Edit this on Wikidata
Chyf delanwes Jean-Paul Sartre, Alfred Adler Edit this on Wikidata
Movyans didhuwieth, benelegorieth, hanvosegieth Edit this on Wikidata
Kespar Jean-Paul Sartre, Claude Lanzmann, Nelson Algren Edit this on Wikidata
Linyeth teylu Bertrand de Beauvoir Edit this on Wikidata
Pewasow Prix Goncourt, Pewas Jerusalem, Pewas Stat Ostri rag Lien Europek, doctor honoris causa Pennskol Concordia Edit this on Wikidata
Eseleth comité de lecture des éditions Gallimard Edit this on Wikidata
Sinans

Simone Lucie Ernestine Marie Bertrand de Beauvoir (9 Genver 1908 – 14 Ebrel 1986) o skrifer, skiansek, benelegor, damkanydh sosyel, socyalydh, gweythresor politek ha filosofer hanvosek frynkek. Kyn na wrug hi omsynsi avel filosofer ha nag esa hi prederys dhe vos onan dhe dermyn hy mernans, hi o delanwes meur war dhamkanieth venelek ha hanvosegieth venelek.

De Beauvoir a skrifas romansow, assays, bewskrifow, ha skrifow erel ow tochya filosofieth, politegieth ha kudynnow sosyel. Hy ober an moyha aswonnys yw The Second Sex (An Nessa Reydh) a 1949, dielvennans gans meur a vanylyon yn kever arwask benenes hag oberen selvenel a venelogieth an oos. Hy romansow an moyha kerys yw She Came to Stay ha The Mandarins. Hi a waynyas Prix Goncourt 1954, Pewas Jerusalem 1975 ha Pewas Stat Ostri rag Lien Europek 1978.

Diwreydhel o hi hag yth esa hi yn keskowethyans reydhel gans nebes hy studhyoresow. Aswonnys o hi ynwedh rag hy keskowethyans ygor gans filosofer frynkek Jean-Paul Sartre dres oll hy dedhyow. Hi a verwis a niwmonia an 14ves Ebrel 1986 yn Paris, 78 hy bloodh.

Yma'n erthygel ma owth usya an Furv Skrifys Savonek a-barth Kernowek kres.

Onan a'n mil erthygel posekka war Wikipedya yw an erthygel ma.