Oliver Padel

Dhyworth Wikipedya, an godhoniador rydh
Oliver Padel
Genys 31 Hedra 1948 Edit this on Wikidata
St Pancras Edit this on Wikidata
Kenedhlogeth Ruvaneth Unys Edit this on Wikidata
Alma mater
  • Peterhouse Edit this on Wikidata
Galwesigeth academic Edit this on Wikidata
Arvether
  • University of Exeter Edit this on Wikidata
Aswonnys rag A Popular Dictionary of Cornish Place-names Edit this on Wikidata
Tas John Padel Edit this on Wikidata
Mamm Hilda Horatia Barlow Edit this on Wikidata
Pries Isobel M. W. Harvey Edit this on Wikidata

Oliver James Padel (genys 31 mis Hedra 1948 a Sen Pancras, Loundres, Pow Sows) yw arbeniger y'n Osow Kres ha henwyn tylleryow. Ev a veu berdhys gans Gorsedh Kernow yn 1994 gans an hanow bardhek Entenin. Y'n eur ma, ev yw Kesvroder Hwithrans Onourek yn Asran Anglo-Saksonek, Norsek ha Keltek, Pennskol Kargront, ha Professor Godriga Keltek yn Pennskol Pow Sows West.

Bewskrif[golegi | pennfenten]

Genys veu Padel yn 1948, mab dhe John Hunter Padel ha'y wrek Hilda (née Barlow), myrgh dhe Syr Alan Barlow, 2a Barnet ha'y wrek Nora, (née Darwin), ha dredha Charles Darwin yw y dhehengeugh. Y hwor gottha yw an prydydh Ruth Padel.

Adhyskes veu yn Skol Kolji Pennskol, Hampstead, ha Kolji Peterhouse, Kargront, may feu gradhyes gans BA yn Anglo-Saksonek, Norsek ha Keltek yn 1970. Wosa henna ev a gavas mestronieth M.Litt rag y hwithrans war skrifansow Tir an Piktyon dhyworth Pennskol Karedn yn 1972. Yn 1992, ev a gavas mestronieth rag y ober war henwyn tylleryow Kernewek.

Esel fondya yw ev a Fondyans Studhyansow Kernewek (y'n oos Charles Thomas) a-dhia 1972 dhe 1988. Yn 1988-90 ev a oberas rag tro yn Asran Anglo-Saksonek, Norsek ha Keltek, Pennskol Kargront ha Patrick Sims-Williams war dermyn hwithrans, sewyes gans termynyow yn Asran Istori ha Istori Kembra yn Pennskol Aberystwyth ha Sodhva Govadhow Kernow. Yn 1994 apoynts veu avel Arethyer Pennskol yn Lien Keltek arta yn Kargront, owth aslea Patrick Sims-Williams.

A-dhia 2004 dhe 2014 ev o lewydh Kowethas Hanow Tyller Pow Sows, hag ev yw lewydh kyns a'n Kowethas rag Studhyansow Hanow yn Breten hag Iwerdhon. Esel yw a gussul Kowethas Kovadhow Dewnans ha Kernow ha golegydh Journal of the Royal Institution of Cornwall.

Kenedhleger Kernewek John Angarrack a vreusyas Padel, ow leverel ev dhe sevel orth aswon etymologieth Kernewek rag niver a henwyn tylleryow Kernow may halsa devisa kevren dhe furvow henwel Saksonek.

Dyllansow dewisys[golegi | pennfenten]

Studhyansow yethoniethel ha lienek[golegi | pennfenten]

  • Arthur in Medieval Welsh Literature (kevres Shriforyon Kembra); Kardydh: Dyllansow Pennskol Kembra, 2000. ISBN 0-7083-1682-4
  • Cornish Place-name Elements (kevres Kowethas Hanow Tyller Pow Sows; v.56/57); Nottingham: Kowethas Hanow Tyller Pow Sows, 1985. ISBN 0-904889-11-4
  • A Popular Dictionary of Cornish Place-names; Pennsans: A. Hodge, 1988. ISBN 0-906720-15-X

Treylyansow ha kevrannow erel[golegi | pennfenten]

  • A Commodity of Good Names: essays in honour of Margaret Gelling; golegys gans O. J. Padel ha David N. Parsons. Donington, Lincolnshire: Shaun Tyas, 2008. ISBN 978-1-900289-90-0
  • The Cornish Lands of the Arundells of Lanherne, fourteenth to sixteenth centuries golegys gans H. S. A. Fox ha O. J. Padel. (Kowethas Kovadhow Dewnans ha Kernow); Karesk : Kowethas Kovadhow Dewnans ha Kernow, 2000. ISBN 0-901853-41-0
  • The Cornish Writings of the Boson Family. Nicholas, Thomas and John Boson, of Newlyn: circa 1660 to 1730. Golegys gans treylyansow ha notennow gans O. J. Padel; Rysrudh Fondyans Studhyansow Kernewek, 1975. ISBN 0-903686-09-0
  • Domesday Book testen ha treylyans golegys gans John Morris. 10, Kernow / golegys gans Caroline ha Frank Thorn dhyworth treylyans draft pareusys gans Oliver Padel (kevres Istori dhyworth an Pennfentenyow); Kargisi : Phillimore, 1979. ISBN 0-85033-156-0
  • Gascoyne, Joel A Map of the County of Cornwall, 1699 ; dastyllys avel eylskrif gans komendyans gans William Ravenhill hag O. J. Padel (Kowethas Kovadhow Dewnans ha Kernow: kevres nowydh; vol. 34.); Karesk : Kowethas Kovadhow Dewnans ha Kernow, 1991.
  • Padel, O. J. "Two new pre-conquest charters for Cornwall". Studhyansow Kernewek; 6, 1979. f. 20–27.
  • Fondyans Riel Kernow: Exhibition of Manuscripts and Printed Books on the Cornish Language (15ves kansvledhen - 1904). kevernys gans O. J. Padel.; Rysrudh: Fondyans Riel Kernow, 1975
  • A Medieval Cornish Miscellany / W. M. M. Picken ; golegys gans O. J. Padel; Kargisi: Phillimore, 2000. ISBN 1-86077-098-3
  • Thomas, Charles A Provisional List of Imported Pottery in Post-Roman Western Britain & Ireland / Charles Thomas ; (gans ystynnans a-dro dhe Dre war Venydh gans O. J. Padel) (Derivas arbennik ; n.7); Rysrudh: Fondyans Studhyansow Kernewek, 1981. ISBN 0-903686-33-3