Northfrisek

Dhyworth Wikipedya, an godhoniador rydh
Mappa a'n rannyethow Northfrisek.

Yeth minorita usi kowsys yn Almayn yw Northfrisek (Frasch/Fresk/Freesk/Friisk). Kowsys yw gans 30,000 person yn Frisi Kledh. Keskelmys yw an yeth dhe'n dhew yeth Frisek aral, Saterfrisek usi kowsys yn Is-Saksoni ha Westfrisek usi kowsys y'n Iseldiryow.

An yeth Sowsnek yw keskelmys dhe Frisek keffrys. Klassys yw an dhew yeth yn bagas Anglo-Frisek kemmyn hag Anglo-Frisek yw gorrys yn bagas gans an yethow Jermanek Mor Kledh gans Is-Almaynek.

Rannyethow[golegi | pennfenten]

Arwodh dhiwyethek y'n Westerlön.

Yma dew bennvagas a rannyethow Northfrisek: rannyethow an dor bras ha rannyethow enesek. Oll yn oll yma deg rannyeth a Northfrisek ynter an dhew vagas ma.

Northfrisek Enesek[golegi | pennfenten]

Northfrisek an Dor Bras[golegi | pennfenten]

Ensamplow[golegi | pennfenten]

Arwodh dhiwyethek yn Dagebüll Mole.

Treylyans an lavar a-woles yw: "'Spann, loor koth, splann!', Häwelman a grias, mes ny yllys gweles po'n loor po'n ster; i res eth dhe'n gweli seulabrys" (dhyworth: Der kleine Häwelmann gans Theodor Storm).

Enesek[golegi | pennfenten]

Söl'ring (rannyeth a Sylt)

„Ljucht, ual Muun, ljucht!” skriilt Häwelmann, man di Muun wiar narigen tö sen en uk di Stiaren ek; ja wiar al altermaal tö Bēr gingen.

Fering-Öömrang (rannyeth a Föhr hag Amrum)

„Locht, ual muun, locht!” rep Heewelmaan, man a muun wiar nochhuaren tu sen an a stäären uk ei; jo wiar al altermaal tu baad gingen.

HeligolandekHeligolandek (rannyeth a Helgoland)

„Lochte, ool Muun, lochte!” rüp Heäwelman, oawers de Muun wear naarni tu sin’n en uk de Steern ni; dja wear al allemoal tu Baad gingen.
Arwodhow diwyethek yn Almaynek ha Northfrisek.

Dor Bras[golegi | pennfenten]

Frisek Goesharde North, Hoorninger Fräisch eghen a Langenhorn

„Jocht, uule moune, jocht!” biilked Hääwelmoon, ors e moune waas närngs to schüns än da steere ok ai; ja weern al aal to beede gingen.

Frisek Wiedringharde

„Ljocht, uuile moone, ljocht!” biilked Hääwelmuon, män e moone was näärgen to schüns än uk e steere ai; jä würn al altomoale to beerd gingen.

Halligen Frisian (kowsys y'n enysyow Halligen mes yw rann an rannyethow Dor Bras)

„Jaacht, uale mööne, jaacht!” bölked Hääwelmoon, man de mööne woas näärngs to siinen än de steere uk ee; jä weern al altomaole to beed giangen.

Mooring (rannyeth a Bökingharde)

„Jucht, üülje moune, jucht!” biiljked Hääwelmoon, ouers e moune wus nargne tu schüns än e stääre uk ai; ja wjarn ål åltumååle tu beed lim.

Tabel hevelyans[golegi | pennfenten]

Sowsnek re beu komprehendyes rag hevelyans.

Rannyeth Tas Mamm Hwor Broder
Söl'ring Faaðer Mooter Sester Bröðer
Fering aatj mam saster bruler
Öömrang bruder
Frisek Hallig baabe mäm soster bröör
Halunder Foor Mem Söster Bruur
Frisek Wiedingharde tääte määm broor
Frisek Karrharde mäm brauder
Frisek Bökingharde taatje mam brouder
Frisek Goesharde Kres ate mäm broor
Frisek Goesharde Soth fåår, fååðer brööðer
Frisek Goesharde North fååje soster brår
Sowsnek father mother sister brother

Studh a-lemmyn[golegi | pennfenten]

An niver a Northfrisegoryon yw ynter 8,00 ha 10,000, mes nyns eus arhwithransow kewar. Yn peryll yw an yeth awos ny'n dysk fleghes yn lower a leow. Yn Lyver Rudh an Yethow Peryllys gans UNESCO, klassys yw Northfrisek avel peryllys yn tevri. Gwithys yw an yeth gans an Chartour Europek rag Yethow Ranndiryel po Bian.

Gweller ynwedh[golegi | pennfenten]