Mary Wolverston

Dhyworth Wikipedya, an godhoniador rydh
Mary Wolverston
Genys 1525 Edit this on Wikidata
Suffolk Edit this on Wikidata
Mernans 1582 Edit this on Wikidata
Roseglos Edit this on Wikidata
Kenedhlogeth Ruvaneth Pow Sows Edit this on Wikidata
Galwesigeth morlader Edit this on Wikidata
Pries John Killigrew, Henry Knyvett Edit this on Wikidata
Fleghes John Killigrew Edit this on Wikidata

Mary Wolverston (kyns 1525 – wosa 1587), Arlodhes Killigrew, o benyn jentyl a Suffolk, demedhys yn teylu koth kernewek, a veu kuhudhys a vorladrynsi dres rewl Elizabeth I a Bow Sows. Hi o myrgh Philip Wolverston (deskrifys avel "morlader jentyl") a Wolverston Hall yn Suffolk.

Hi a wrug demedhi hag ena dos ha bos gwedhwes a-varr yn hy bewnans. Wosa henna, hi a dhemedhi Syr John IV Killigrew a Arwynnek, yn ogas dhe Bennrynn, Kernow. Ev o Governour 2a a Gastel Penndinas, drehevys war stat an teylu.

Yn 1582, gorhel spaynek, Marie of San Sebastian, a diras dhe Arwynneck. Wolverston a glewas bos tresor war'n gorhel, ytho hi a elwis an kapten ha nebes a'y vayni dhe'y kastel. Ha nyns esens i war'n gorhel, hi a erghas hy thus dhe omsettya an gorhel ha synsi an karg.

Pan wrug an Spaynyoryon dehweles ha diskudha an pyth a hwyris, i a grodhvolas dhe'n awtoritas. Byttegyns, an breusyas leel o mab Arlodhes Killigrew, ytho ev a naghas aga gyth. Serrys, an Spaynyoryon eth dhe Loundres ha degemeres gweres an gannas spaynek. Awos bos gwriansow Arlodhes Killigrew mar dhiveth, hag yn dowryow sowsnek a-der le pell, hemm a gawsyas goredhom lyskanasek ogatti.

Awos henna, sodhogyon a veu danvenys a Loundres dhe hwithra. Pan o diskudhys y hrug an breusyas, mab an Arlodhes, mellya gans an hwithrans leel, y feu hi ha'y heskalyon chyf dalghennys. Prevys ha keblys veu hi, ha hi a veu res sentens a vernans. Hy heskalyon a veu gorrys dhe vernans, mes Myghternes Elizabeth a leveris y hwra hi gorra Arlodhes Killigrew yn prison yn le henna. Hi a veu livrys a brison wosa hy mab dhe dyli lies falsgober.

Hi a verwis yn pluw Sen Budhek, Kernow. Ny wodhir an dydh, mes hi o hwath yn fyw yn 1587 drefen y kablir hy mab a lettya gythresow laghel rag morladrynsi er hy fynn.

Yma'n erthygel ma owth usya an Furv Skrifys Savonek a-barth Kernowek kres.