Jump to content

Kromiom

Dhyworth Wikipedya, an godhoniador rydh
Ensampel a Elven gymyk, lithophile Edit this on Wikidata
Klass allergen, stoff sempel Edit this on Wikidata
Dydhyas diskudhans 1797 Edit this on Wikidata
Niver atomek 24 Edit this on Wikidata
Aray an elektrons [Ar] 3d⁵ 4s¹ Edit this on Wikidata
Elektronegedhegedh 1.66 Edit this on Wikidata
Studh oksidyansEdit this on Wikidata
Rann a period 4, bagas 6 Edit this on Wikidata
Gwrier Pfizer Edit this on Wikidata
Commons page Restrennow kelmys war Gemmyn Wikimedia

Elven gemyk ew kromiom, niver 24 e'n Vosen Beriodek. An hanow a dheu dhort an ger Greka chromos, ow styrya liw. Pur liwek ew holanow kromiom.

En 1817 André Laugier a dhiskudhas kromiom e'n men kowas Pallas a Siberi. Essensek ew kromiom dhe lies ehen, ow komprehendya tus. Ev a ell bos gwenonek avel kromatow (CrO42-). An re hag a ober gen kesstoffow kromiom a ell displegya kleves diwysyansek, 'goliow byw krom' y hanow, aswonnys rag an kensa pres en Alban en 1827. Kebmyn o en-mysk oberoryon e'n diwysyansow liwa, platya krom ha polsya frynkek. Y arwodhyow o tell e'n krohen ha goliow byw e'n sagh boos.

Fowt kromiom en boos a wra kawsya kleves melys. Boos gen lower a gromiom ew ester, avi leugh ha melyn ow.

Diskudhys veu kromiom en 1798 gen Nicholas Louis Vauquelin (1763-1829) en Paris. Askorrys ew 14 milvil tonnas a gromiom pub bledhen. Usys ew dhe wul bryckys hag a ell gorthsevel tempredhow ughel. Usys an olkan en kesolkenyow pekara dur dinam ha platya krom (level tenow a gromiom). Dyghtya krehyn ew devnydh aral, bes kaletter ew bos y dhowr gwast ow synji krom. Laserow rudhem a wra devnydh a atomow kromiom rag gul golow rudh.

Poos atomek ew 51.99. Y boynt teudhi ew 1860°C, ha'y boynt bryjyon ew 2672°C. Y dhosedh ew 7.2kg an liter.

Alkan kalish arghansek ew kromiom gen liw glasek.

Ma an erthygel ma usya an Furv Skrifys Savonek a-barth Kernowek diwedhes.