Jean-Jacques Rousseau

Dhyworth Wikipedya, an godhoniador rydh
Jean-Jacques Rousseau
Genys 28 Metheven 1712 Edit this on Wikidata
Geneva Edit this on Wikidata
Mernans 2 Gortheren 1778 Edit this on Wikidata
Ermenonville Edit this on Wikidata
Trigva Torino, Staffordshire Edit this on Wikidata
Kenedhlogeth Repoblek Jeneva, Pow Frynk Edit this on Wikidata
Galwesigeth filosofer, bewonydh, composydh, donslunyer, skrifer, musikologydh, liennek, romansydh, honanvewskrifer, damkanydh ilow, adhysker, naturor, skrifer gwariow, godhoniadorydh, kesskrifer, godhonydh politek, skrifer assays, arvreusyas ilow Edit this on Wikidata
Aswonnys rag Emile, or On Education, The Social Contract, Julie, or the New Heloise, Confessions Edit this on Wikidata
Movyans kevambos kowethasek, ilow baroque Edit this on Wikidata
Tas Isaac Rousseau Edit this on Wikidata
Pries Thérèse Levasseur Edit this on Wikidata
Kespar Françoise-Louise de Warens Edit this on Wikidata
Sinans

Jean-Jacques Rousseau (28 Metheven 1712 – 2 Gortheren 1778) o filosofer, skrifer ha komposydh a Jeneva. Y filosofieth politek o delanwes war avonsyans an Golowyans dres Europa, keffrys ha tremmynnow an Domhwelans Frynkek ha'n displegyans a breder erbysek, adhyskansel ha politek arnowydh.

Y oberen The Social Contract (An Kevambos Kowethasek) yw pur bosek yn preder sosyel ha politek arnowydh. Y romans amovyansek Julie ou la Nouvelle Héloïse (Julie, po an Heloise nowydh) a 1761 o posek rag an displegyans a gynsromantegieth ha romantegieth yn fugieth. Emile, or On Education (Emile, po War Adhyskans) a 1762 yw assay adhyskansel ow tochya le an unigyn yn kowethas. Y skrifa honanvewskrifek —Les Confessions (An Avowansow), skrifys yn 1769 ha dyllys wosa y vernans, a dhallathas an honanvewskrif arnowydh, ha Les Rêveries du promeneur solitaire (Hunrosow Jorna an Kerdher Digoweth) hanter kollenwys mes skrifys 1776–1778—a ros ensampel a'n Oos Finder a'n 18ves kansvledhen dhiwedhes. I a dhiskwedhas moy a fog war sojetuster hag omhwithrans a dheskrifas skrifa arnowydh wosa henna.

Yma'n erthygel ma owth usya an Furv Skrifys Savonek a-barth Kernowek kres.

Onan a'n mil erthygel posekka war Wikipedya yw an erthygel ma.