Dons an Gewri

Dhyworth Wikipedya, an godhoniador rydh
Dons an Gewri
Sort tennvos tornysi, kromlegh, kylgh meyn, monument, tyller hendhyskoniethel, history museum, henge Edit this on Wikidata
Fondys c. 30 century BC, 19 century BC Edit this on Wikidata
Parth termyn Greenwich Mean Time Edit this on Wikidata
Doronieth
Konteth Amesbury Edit this on Wikidata
Gwlas Ruvaneth Unys Edit this on Wikidata
Kesordnogyon 51.178889°N 1.826111°W Edit this on Wikidata
Menystrys gans English Heritage Edit this on Wikidata
Amser dororiethel Neolithic, Oos brons Edit this on Wikidata
Map
Gis pensernethel prehistoric Britain Edit this on Wikidata
Perghenogeth National Trust Edit this on Wikidata
Studh ertach scheduled monument, Ertachva an Bys UNESCO Edit this on Wikidata
Manylion
Devnydh sarsen, bluestone Edit this on Wikidata

Rann a Ertachva an Bys UNESCO ha tirnos meur y hanow a-derdro'n Bys yw Dons an Gewri (Kembrek - Côr y Cewri, Sowsnek - Stonehenge). Perghennys yw Dons an Gewri dhe Stat an Gurun, mes dyghtys yw gans English Heritage ha'n tir a-dro dhodho yw perghennys gans an Trest Kenedhlek. Apoyntys veu avel Ertachva an Bys UNESCO yn 1986.

Mappa a ranndir Dons an Gewri

Tirnos kynsistorek yw desedhys war Wastastir Karsallek (Sowsnek - Salisbury Plain) yn Wiltshire, Pow Sows, 2 vildir (3 km) dhe'n west a Amesbury ha 9 mildir dhe'n north a Garsallek. Drehevys veu yn Oos Neolithek. Ev a gonsist a dhew gylgh a garrygi, unn pella a veyn sarsen plommwedhek, pubonen anedha 4m a ughelder ha 2.1m a lester gans poster a 25 tonnas, ha'n unn a-bervedh a veyn glas. Omjunnys veu an meyn sarsen gans meyn gorwelyek. An meyn sarsen (berrheans a ven Saracen) a dheuth dhyworth Gonyow Marlborough 16 mildir dhe'n north a Dhons an Gewri. An meyn glas a dheuth dhyworth Menydhyow Preseli yn Konteth Penvro yn Kembra.

Drehevyans[golegi | pennfenten]

Drehevys veu an tirnos kynsa, kleudh ha banken, a-dro dhe 3,100 KOK. Ynkleudhys veu dres 60 a dus a-ji dhe'n kleudh, ha possybyl yw bos kylgh a veyn glas drehevys a-ji'n kylgh ynwedh le mayth yw 56 a dell henwys an tell Aubrey hedhyw. Wosa henna drehevys veu kylgh a brenn ynter 2,900 ha 2,600 KOK.

Ynter 2,600 ha 2,400 KOK drehevys veu an meyn aswonnys avel Dons an Gewri hedhyw. Y'n bledhynnyow awosa, dasrestrys veu nebes meyn, mes an chif meyn a wortas yn aga le.

Porpas[golegi | pennfenten]

Ny worr nagonan piw a drehevyas Dons an Gewri ha prag y feu drehevys. Howldrehevas Hirdhydh Hav ha Howlsedhas Hirnos Gwav a alin gans an chif meyn. Hemm a gampoll y hyll restrans an meyn oberi avel kalender. Kevys yw hen dhrehevyansow hevelep yn Ejyp hag Amerika Dhyghow.

Yn 1965 Gerald Hawkins a gampollas y hylli pobel a-varr dargana difygow an Howl ha'n Loor ha Dons an Gewri dhe oberi avel aspiansva le may hwarva devosow ha solempnitys kryjyk.

Hwithrans hendhyskoniethel[golegi | pennfenten]

Mar a-varr avel 1666, John Aubrey a hwithras Dons an Gewri ha kampoll y vos drehevys gans drewydhon. An kowans godhoniethel kynsa o gans William Gowland yn 1901. Aswonnys veu bos Dons an Gewri lower kottha ages an drewydhon. Hwithrans godhoniethel a dhur bys dhe hedhyw.

Dons an Gewri yn y gettesten[golegi | pennfenten]

Hedhyw, godhvedhys yw bos Dons an Gewri rann a dirwedh kynsistorek. Dhe'n north anodho yma Stonehenge Cursus, drehevys a-dro dhe 3,500 KOK, kleudh ha banken 3km a hirder ha 150 m a lester (anwodhvedhys yw y borpas). Rosva Dons an Gewri a yntra Dons an Gewri ha Dowr Avon, hirder a 3km, hyns rag keskerdhow ha drehedhes Dons an Gewri. Desedhys yw Woodhenge 4.3km dhe'n north-est a Dhons an Gewri, tirnos kylgh a brenn hag ogas dhe Durrington Walls, dre'n lycklod an tyller mayth o drehevyansoryon Dons an Gewri trigys, ha tyller dhe 'henge' aral.

Yma bagas a dylleryow erel yn ranndir Avebury komprehendys y'n Ertachva UNESCO. Yn Avebury y honan yma kylgh meur, lies krug krenn ha hir ha Silbury Hill, an krug moyha kynsistorek gwrys gans tus yn Europa.