Blaise Pascal

Dhyworth Wikipedya, an godhoniador rydh
Blaise Pascal
Leshanow Louis de Montalte, Amos Dettonville, Salomon de Tultie Edit this on Wikidata
Genys 19 Metheven 1623 Edit this on Wikidata
birth house of Blaise Pascal, Clairmont Edit this on Wikidata
Mernans 19 Est 1662 Edit this on Wikidata
Paris Edit this on Wikidata
Trigva Clermont-Ferrand, Paris, Rouen, Paris Edit this on Wikidata
Kenedhlogeth Ruwvaneth Frynk Edit this on Wikidata
Galwesigeth awgrymer, filosofer, theologydh, fisegydh, skrifer, masydh Frynkek, statystyger Edit this on Wikidata
Aswonnys rag Pensées, Lettres provinciales Edit this on Wikidata
Chyf delanwes Augustine a Hippo, Michel de Montaigne, René Descartes, Cornelius Jansen, Epictetus Edit this on Wikidata
Tas Étienne Pascal Edit this on Wikidata
Mamm Antoinette Begon Edit this on Wikidata
Neskerens Marguerite Pascal, Florin Périer Edit this on Wikidata
Eseleth Académie Le Pailleur Edit this on Wikidata
Sinans

Blaise Pascal (19 Metheven 1623 – 19 Est 1662) o kalkor, fysegydh, deviser, filosofer, theologydh ha skrifer Frynkek. Genys veu ev yn Clermont-Ferrand, Pow Frynk. Adhyskys o ev yn tien gans y das Étienne hag o toller. Y vamm a verwis pan o ev tri bloodh.

Y ober a-varra yn awgrym o war treghow pigorn. Ev a skrifas assay meur war an desten a vynsonieth towlek, 16 y vloodh. Ev a gesskrifas gans Pierre de Fermat a-dro dhe dhamkanieth hevelepter hag o delanwes kres war an displegyans a skiens sosyel hag erbysieth arnowydh. Yn 1642, hwath degowek, ev a dhallathas ober ragresek ow tochya jynnys rekna (henwys reknell Pascal ha, wosa henna, Pascalinow). Onan a'n dew dheviser kynsa a'n reknell jynnweythek o ev.

Godhonydh o Pascal ynwedh. Ev a skrifas dhe skoodhya an gis ober skiensek ha kevri dhe fysegieth. Kevrohow posek a wrug ev dhe'n studhyans a linyow ha klerhe an tybyansow a waskedh ha gwakter dre lesa ober Evangelista Torricelli.

Wosa prevyans kryjyek yn 1654, ev a dhallathas skrifa oberennow meur aga delanwes war filosofieth ha theologieth. Onan a'y oberennow a yssynsas Gwystel Pascal, argyans hevelepterek fideistek rag bosva Duw.

Pascal a verwis yn Paris, 39 y vloodh. An unses Pascal o henwys herwydh y hanow.

Yma'n erthygel ma owth usya an Furv Skrifys Savonek a-barth Kernowek kres.

Onan a'n mil erthygel posekka war Wikipedya yw an erthygel ma.