Jump to content

Tycho Brahe

Dhyworth Wikipedya, an godhoniador rydh
Tycho Brahe
Genys 14 Kevardhu 1546 Edit this on Wikidata
Kastel Knutsdorp Edit this on Wikidata
Mernans 24 Hedra 1601, 1601 Edit this on Wikidata
Praha, Praha Edit this on Wikidata
Kenedhlogeth Ruvaneth Danmark Edit this on Wikidata
Alma mater
  • Pennskol Kopenhavn
  • Pennskol Leipzig
  • Pennskol Rostock Edit this on Wikidata
ymgynghorydd y doethor
  • Valentin Thau
  • Caspar Peucer Edit this on Wikidata
Galwesigeth steronydh, honanvewskrifer, prydydh, sterdhewinydh, alkemydh, skrifer Edit this on Wikidata
Arvether
  • Uraniborg Edit this on Wikidata
Aswonnys rag Rudolphine Tables, Tychonic system, De Nova Stella, Astronomiae Instauratae Mechanica, De Mundi aetherei recentioribus Phaenomenis Liber secundus, Astronomiae Instauratae Progymnasmata Edit this on Wikidata
Tas Otte Brahe Edit this on Wikidata
Mamm Beate Clausdatter Bille Edit this on Wikidata
Pries Kirsten Barbara Jørgensdatter Edit this on Wikidata
Fleghes Sidsel Brahe Edit this on Wikidata
Pewasow Knight of the Order of the Elephant Edit this on Wikidata
Sinans

Tycho Brahe, genys avel Tyge Ottesen Brahe (14 Kevardhu 1546 — 24 Hedra 1601) o [[Steronieth|astronymer] a Dhanmark. Ev a wre aspia war eborn an nos kens devisyans an teleskop. Ev a dherevas sterva veur henwys Uraniborg war enys Hven en Danmark.

Ev a dhiskudhas bos an braster en-mes a'n System howlek ow kallos chanjya dres termyn. Ev a dhiskudhas ughnova (SN1572) ha steren lostek. Johannes Kepler o y skoodhyer. Tycho a wrug aspiansow a'n planettys gen rach meur. Pan verwis Tycho en 1601, Kepler a dhuryas gen y ober.

Nag o Tycho skiensydh arnowydh. Ev a gryjis en sterdhewinieth, ha'y steronieth o kemyskans koynt a aspiansow skiensek ha kryjyans kryjyk. Ken sevis ort gevreyth Ptolemy, ev a naghas kevreyth Copernicus ewedh. Ev a dhisplegyas tybyans dorgresendek a dhismygas bos an Howl ha Loor ow resek a-dro dhe'n Nor, bes bos an planettys erel ow resek a-dro dhe'n Howl.

En dyffrans dhe'n brassa radn a astronymers e'n termyn na, na wrug kryji en tybyans pelyow nevek (celestial spheres) heb janj veth oll. Nova Tycho a brovas chanjys dhe hwarvos. Ewedh ev a dhiskudhas bos ster lostek taklow nevek gwir gen resegvaow dyffrans dhe resegvaow an planettys.

En 1566, ev a omladhas omladh dewdhen drefen dadhel a-dro dhe biw o an gwella awgrymer, ha kelli radn a'y dron. Ev a wiska tron fug rag remenat y vownans.

Woja kevewi en Praha en 1601, ev a gawas kleves loneth. E ferwis 16 dydh woja hedna. Herwydh Kepler, thera othem dhe ev a vos dhe'n privedhyow, bes ev a sevis ort terri 'etiquette' ha gortos ort an voos. Arvrysyansow arnowydh a lever y vos ow kodheva gen kanker an ragwagren (prostate cancer).

Hanow Tycho ew res dhe gowdoll war an Loor, kowdoll war an planet Meurth ha'n ughnova diskudhys ganjo.

Ma an erthygel ma usya an Furv Skrifys Savonek a-barth Kernowek diwedhes.