Tycho Brahe
Tycho Brahe | |
---|---|
![]() | |
Genys |
14 Kevardhu 1546 ![]() Kastel Knutsdorp ![]() |
Mernans |
24 Hedra 1601, 1601 ![]() Praha, Praha ![]() |
Kenedhlogeth |
Ruvaneth Danmark ![]() |
Alma mater | |
ymgynghorydd y doethor | |
Galwesigeth |
steronydh, honanvewskrifer, prydydh, sterdhewinydh, alkemydh, skrifer ![]() |
Arvether | |
Aswonnys rag |
Rudolphine Tables, Tychonic system, De Nova Stella, Astronomiae Instauratae Mechanica, De Mundi aetherei recentioribus Phaenomenis Liber secundus, Astronomiae Instauratae Progymnasmata ![]() |
Tas |
Otte Brahe ![]() |
Mamm |
Beate Clausdatter Bille ![]() |
Pries |
Kirsten Barbara Jørgensdatter ![]() |
Fleghes |
Sidsel Brahe ![]() |
Pewasow |
Knight of the Order of the Elephant ![]() |
Sinans | |
![]() |
Tycho Brahe, genys avel Tyge Ottesen Brahe (14 Kevardhu 1546 — 24 Hedra 1601) o [[Steronieth|astronymer] a Dhanmark. Ev a wre aspia war eborn an nos kens devisyans an teleskop. Ev a dherevas sterva veur henwys Uraniborg war enys Hven en Danmark.
Ev a dhiskudhas bos an braster en-mes a'n System howlek ow kallos chanjya dres termyn. Ev a dhiskudhas ughnova (SN1572) ha steren lostek. Johannes Kepler o y skoodhyer. Tycho a wrug aspiansow a'n planettys gen rach meur. Pan verwis Tycho en 1601, Kepler a dhuryas gen y ober.
Nag o Tycho skiensydh arnowydh. Ev a gryjis en sterdhewinieth, ha'y steronieth o kemyskans koynt a aspiansow skiensek ha kryjyans kryjyk. Ken sevis ort gevreyth Ptolemy, ev a naghas kevreyth Copernicus ewedh. Ev a dhisplegyas tybyans dorgresendek a dhismygas bos an Howl ha Loor ow resek a-dro dhe'n Nor, bes bos an planettys erel ow resek a-dro dhe'n Howl.
En dyffrans dhe'n brassa radn a astronymers e'n termyn na, na wrug kryji en tybyans pelyow nevek (celestial spheres) heb janj veth oll. Nova Tycho a brovas chanjys dhe hwarvos. Ewedh ev a dhiskudhas bos ster lostek taklow nevek gwir gen resegvaow dyffrans dhe resegvaow an planettys.
En 1566, ev a omladhas omladh dewdhen drefen dadhel a-dro dhe biw o an gwella awgrymer, ha kelli radn a'y dron. Ev a wiska tron fug rag remenat y vownans.
Woja kevewi en Praha en 1601, ev a gawas kleves loneth. E ferwis 16 dydh woja hedna. Herwydh Kepler, thera othem dhe ev a vos dhe'n privedhyow, bes ev a sevis ort terri 'etiquette' ha gortos ort an voos. Arvrysyansow arnowydh a lever y vos ow kodheva gen kanker an ragwagren (prostate cancer).
Hanow Tycho ew res dhe gowdoll war an Loor, kowdoll war an planet Meurth ha'n ughnova diskudhys ganjo.
-
Lever meur Tycho, Astronomiae Instauratae Progymnasmata
-
Mappa Tycho ow tiskwedhes teller e'n eborn a'n ughnova diskudhys ganjo
-
Sterva Tycho en Uraniborg
-
Men bedh Tycho en Praha
-
Imach a Tycho Brahe ha Johannes Kepler
-
Kowdoll Tycho war an Loor
-
Kowdoll Tycho Brahe war Veurth
-
Asteroyd Tycho Brahe
-
Efanyans remenat Ughnova Tycho tredh 2000 ha 2015
-
Torn a rements Ughnova Tycho
Ma an erthygel ma usya an Furv Skrifys Savonek a-barth Kernowek diwedhes.