Roparz Hemon

Dhyworth Wikipedya, an godhoniador rydh
Roparz Hemon
Leshanow Pendaran Edit this on Wikidata
Genys Louis Paul Némo Edit this on Wikidata
18 Du 1900 Edit this on Wikidata
Brest Edit this on Wikidata
Mernans 29 Metheven 1978 Edit this on Wikidata
Dulyn Edit this on Wikidata
Kenedhlogeth Pow Frynk Edit this on Wikidata
Adhysk agrégation Edit this on Wikidata
Alma mater
  • Q3269010
  • Lycée Saint-Louis
  • University of Leeds
  • Faculty of Arts of Paris Edit this on Wikidata
Galwesigeth lexicographer, Esperantist, prydydh, skrifer Edit this on Wikidata
Arvether
  • Dublin Institute for Advanced Studies
  • Q3269010
  • Radio Rennes Bretagne Edit this on Wikidata
Aswonnys rag An Tri Boulomig Kalon Aour, Gwalarn Edit this on Wikidata
Mamm Julie Foricher Edit this on Wikidata

Den lien ha skolheyk Bretonek o Louis-Paul Némo, aswonnys yn hwell avel Roparz Hemon (18 Du 1900 – 29 Metheven 1978). Ev a gesoberas gans an Nazis.

Y skrifas niver a erlyvrow, erthyglow gorth-Semitieth, gramasegow, kanow ha hwedhlow berr. Ev o fondyer an lyver -termyn lienek Bretonek Gwalarn le may feu dyllys oberyow kynsa niver a awtours yowynk y’n 1920ow ha’n 1930ow. War dhalleth Nessa Bresel an Bys, ev a vatalyas erbynn an luyow almaynek, le may feu goliys ha kemeres prisner gansa. Yn 1940 apoyntys veu avel Kevarwodher Towlennow dhe Radyo Roazhon-Breizh, gorsav radyo Bretonek fondyes gans Almayn. Yn 1942 apoyntys veu dhe fondya 'Kowethyans keltek Breten Vyghan' gans an Nazis.

Wosa an vresel, res o dhodho fia dhe'n fo dhe Almayn, le mayth o kargharys. Wosa bledhen yn prison, breusys veu dhe dheg bledhen a garghar. Unnweyth arta, res o dhodho fia dhe'n fo, an tro ma dhe Iwerdhon wosa termyn kott yn Kembra. Ny dheuth dhe Vreten Vyghan arta, mes ev a besya oberi rag an yeth Vretonek bys dhe'y vernans yn 1978.

Oberyow[golegi | pennfenten]

  • An Den a netra (Un homme de rien), drama 1927
  • Plac'hig vihan ar Mor Brest, Kenta Mouladour Moulerez - 1928, treylyans a Hans Christian Andersen.
  • Précis de grammaire bretonne. Brest, Moulerez Stread ar C'hastell, 1928
  • L'orthographe bretonne. Brest, Moulerez Stread ar C'hastell, 1929
  • Cours élémentaire de breton, Rennes, 1932, ISBN B0000DV9R9,
  • Kleier Eured Brest Gwalarn - 1934 ISBN 2-9511721-8-4
  • Grammaire bretonne, Suivie de la prononciation bretonne Brest Gwalarn - 1941]
  • An Aotrou Bimbochet e Breiz, Brest, Skridou Breizh, 1942,
  • Les mots du breton usuel classés d'après le sens, Edts de Bretagne, Brest 1942, ISBN B0000DPLFZ,
  • Methode rapide de breton, 1942, ISBN B0000DUM0V
  • La langue bretonne et ses combats. La Baule, Edition de Bretagne, 1947
  • Alanig an tri roue, 1950 Skridoù Breizh; treylyes dhe’n Kembrek avel Alan a'r tri brenin gans Zonia Bowen 1984.
  • Geriadur istorel ar brezhoneg (gerlyver istorek Bretonek) NEMO - 14 Fascicules N° 1 à 14 , 1959 ha 1967
  • Alc'hwez ar brezhoneg eeun, ISBN 2868631266,
  • Yezhadur istorel ar brezhoneg, Hor Yezh, ISBN 2910699366,
  • Geriadur istorel (gerlyver istorek), Preder, ISBN 2901383017
  • Mari Vorga], Al Liamm, 1962; treylyes dhe Frynkek avel "La Marie-Morgane", 1981, Les Presses d'aujourd'hui; treylyes dhe Gemrek avel Morforwyn, Gwasg Prifysgol Cymru, Canolfan Astudiaethau Hanesyddol
  • A Historical Morphology and Syntax of Breton, Dublin Institute for Advanced Studies, 1975,
  • Christmas Hymns in the Vannes Dialect of Breton 1956,
  • Trois poèmes en moyen-breton traduits et annotés par R. Hémon. Tremenuan an ytron Maria - Pemzec leuenez Maris - Buhez mab den, Dublin Institute for Advanced Studies,School of Celtic Studies, Dulyn, 1962, ISBN 1855000636,
  • Ar Varn diwezhañ, Skol, 1998
  • Grammaire bretonne, Al Liamm, 1963, ISBN B0000DOXNQ,
  • Les Fragments de la Destruction de Jerusalem Et Des Amours Du Vieillard (Textes en Moyen-breton), Traduits Et Annotes, Dublin Institute for Advanced Studies 1969,
  • Ho kervel a rin en noz ha marvailhoù all. Brest, Al Liamm, 1970,
  • Tangi Kerviler. Al Liamm, 1971,
  • Cours élementaire de breton, 1975, ISBN B0000DRE3H,
  • Doctrin an Christenien, Dublin Institute for Advanced Studies,School of Celtic Studies, décembre 1977,
  • Troioù-kaer ar baron pouf, An Here, 1986, ISBN 2868430368,
  • Gaovan hag an den gwer, An Here, 1988, ISBN 286843052X,
  • Furnez ha faltazi, Hor Yezh, 1998, ISBN 2910699269,
  • An ti a drizek siminal, Hor Yezh, 1998, ISBN 2910699277,
  • Nenn Jani, Al Liamm, 1974 ; treylyans dhe Frynkek, Coop Breizh, 1998, ISBN 2843460379,
  • Santez Dahud, Hor Yezh, 1998, ISBN 2910699293,
  • Eñvorennoù, Al Liamm, 1998, ISBN 2-7368-00-53-2
  • Barzhaz dianav ha barzhaz troet, Hor Yezh, 1997, ISBN 2-910699-21-8

Kevrennow kembrek[golegi | pennfenten]

Arwaskys o Hermon wosa an vresel. Yn-mysk kannaseth a dheuth a Gembra yth esa an Bardh Meur John Dyfnallt Owen, esa ganso bern meur yn Breten Vyghan. Ev a oskeusis Roparz hemon yn y ji yn Konteth Karvydhin, kyns ev dhe remova dhe Iwerdhon. Treylyes nebes a’y oberyow dhe Gembrek, ha’y treulyas ev a’n Kembrek ynwedh.

  • ‘’Gwaith Ap Vychan’’ dewis lienek treylyes dhe’n Vretonek gans Roparz Hemon (Lyver-termyn Ar Bed Keltiek, Dyllans 91, Gortheren 1966)
  • ‘’Alanig an tri roue’’, 1950 Skridoù Breizh; treylyes dhe’n Gembrek avel Alan a'r tri brenin gans Zonia Bowen (1984)
  • ‘’Mari Vorgan’’, Al Liamm, 1962; treylyes dhe Gembrek avel Morforwyn gans Rita Williams. Canolfan Astudiaethau Hanesyddol, Gwasg Prifysgol Cymru, 1995.