Jump to content

Kardeva

Dhyworth Wikipedya, an godhoniador rydh
Kardeva
Sort cita, tre gonteth, unparished area Edit this on Wikidata
Poblans 87,507 Edit this on Wikidata
Fondys 79 Edit this on Wikidata
Parth termyn UTC±00:00, UTC+01:00 Edit this on Wikidata
Geveldrev/ow Lörrach, Senigallia, Lakewood Edit this on Wikidata
Doronieth
Konteth Cheshire West and Chester Edit this on Wikidata
Gwlas Ruvaneth Unys Edit this on Wikidata
Arenebedh 23.6 km² Edit this on Wikidata
War oryon Eaton and Eccleston, Great Boughton, Huntington, Dodleston, Guilden Sutton, Mickle Trafford and District, Mollington Edit this on Wikidata
Kesordnogyon 53.2°N 2.88°W Edit this on Wikidata
Kod OS SJ405665 Edit this on Wikidata
Kod post CH1-4 Edit this on Wikidata
Map


Kardeva ew cita bedneglos gen fosow romanek, desedhys war Dhowr Dyfrdwy (Dee en Sowsnek). Hy hanow Kembrek ew "Caer", "Chester" en Sowsnek. Desedhys ew ryb an or kembrek. Hy foblans en niveryans 2011 o 329,608. En Kardeva ema pednplas Awtorita 'Cheshire West and Chester'. Ewedh hei ew trev konteth istorek Cheshire.

Fondys veu Kardeva avel "castrum" po kastel romanek gen an hanow Deva Victrix en reyn Emperour Vespasian en 79 OK. Onan a gresednow brassa an lu en Breten romanek o, wojaa Kardeva e teuth trevesigeth sivil meur. En 689, fondys veu Eglos Minster Mercia west gen Matern Æthelred. Hebm a dheuth kensa pedneglos Kardeva. An Angelas a efanas ha krefhe an fosow rag gwitha dhe'n cita erbydn an Danow. Kardeva o onan a'n citys diwettha a godhas dhe'n Normanas. Wella Konkerrour a worhebmydnas derevyans kastel. Kardeva a dheuth cita en 1541.

Fosow Kardeva ew emesk an gwella-gwithys en Breten. Ema niver a dherevyansow dhort an osow kres e'n cita, bes meur a'n derevyansow du-ha-gwydn en kres an cita ew astiveryansow Victorian. For'ow kledhren, dowrgleudhyow ha for'ow nowydh a dheuth dhe'n cita e'n Domhwelans Diwysyansek. E feu efanyans meur en hy foblans. Tornyaseth, menystrans ha servisyow arhansek ew posek dhe'n erbysieth arnowydh.

An hanow 'Deva' a dheu dhort hanow an ryver, 'Dyfrdwy' po Dowr Deva. E'n yeth Vrythonek, dēvā o hanow duwes, ha ryvers erel gen an keth hanow ew Dwyfor ha Dwyfach en Gwynedd.

Tre ew Kardeva dhe bara pel-droos 'Cita Kardeva' ha resegva vergh posek.

Ma an erthygel ma usya an Furv Skrifys Savonek a-barth Kernowek diwedhes.