Mustafa Kemal Atatürk

Dhyworth Wikipedya, an godhoniador rydh
(Daskevarwodhys dhyworth Kemal Atatürk)
Mustafa Kemal Atatürk
Genys Ali Rıza oğlu Mustafa Edit this on Wikidata
1881 Edit this on Wikidata
Thessaloniki Edit this on Wikidata
Mernans 10 Du 1938 Edit this on Wikidata
Dolmabahçe Palace Edit this on Wikidata
Trigva Thessaloniki, Şahinbey Edit this on Wikidata
Kenedhlogeth Turki, Emperoureth Ottoman Edit this on Wikidata
Alma mater
  • Akademi an Lu Turki
  • Skol Vresel Monastir
  • Kolji an Lu Ottoman Edit this on Wikidata
Galwesigeth politeger, sodhek an lu, statydh, skrifer, domhweler, army officer Edit this on Wikidata
Soodh Lewydh Turki, Esel an Gesva Veur Kenedhlek a Durki, Kaderyer Kabinet Menystroryon Weythresek Turki, Prime Minister of Turkey Edit this on Wikidata
Ughelder 174 Edit this on Wikidata
Parti Politek Parti Poblogethek an Werin Edit this on Wikidata
Tas Ali Rıza Efendi Edit this on Wikidata
Mamm Zübeyde Hanım Edit this on Wikidata
Pries Latife Uşaki Edit this on Wikidata
Fleghes Sabiha Gökçen, Ülkü Adatepe, Abdurrahim Tuncak, Afet İnan, Zehra Aylin, Rukiye Erkin, Nebile İrdelp, Sığırtmaç Mustafa Edit this on Wikidata
Pewasow Ordyr Sen Alexander, Medalen Anserghogeth, Medalen Liakat, Steren Gallipoli, Medalen Imtiyaz, An Grows Horn, Military Merit Cross III. Class, Medalen Verit an Lu Brons, Medalen Verit an Lu Arghans, 1st Class Order of the Crown, Ordyr an Medjidie, kynsa klass, Ordyr an Medjidie, nessa klass, Ordyr an Medjidie, pympes klass, Order of Osmanieh 2nd Class, Order of Osmanieh 3rd Class, Order of Osmanieh 4th Class, Iron Cross 2nd Class Edit this on Wikidata
Eseleth Vatan ve Hürriyet, Kessedhek Unyans hag Avonsyans Edit this on Wikidata
Sinans

Mustafa Kemal Atatürk (Mustafa Kemal Pasha bys yn 1934; c. 1881 – 10 Du 1938) o kaslewydh, gwlaseger domhwelek hag awtour turkek, keffrys ha fondyer an Repoblek a Durki.

Atatürk a servyas avel kynsa lewydh Turki a 1923 bys yn y vernans. Ev a wrug amendyansow ledan avonsus hag a arnowydhhas Turki yn kenedhel leg hag ow tiwysyansegi. Kenedhlegor ha sekularydh o ev. Awos y kowlwriansow breselek ha politek, yth aswonir Atatürk avel onan a'n posekka ledyoryon bolitek a'n 20ves kansvledhen.

Atatürk a veu genys gans an hanow Mustafa yn 1881. Tyller y enesigeth o Salonika, Makedoni (lemmyn Thessaloniki, Pow Grek). Ev a gemeras an hanow Kemal avel mab skol hag Atatürk (hag a styr Tas an Durkys) pan dheuth ev lewydh. Y das o Ali Rıza Efendi hag y vamm o Zübeyde Hanım. Ev a verwis a freudh avi (kyrrosys) an 10ves a vis Du 1938, 57 y vloodh, yn Palys Dolmabahçe.

Yma'n erthygel ma owth usya an Furv Skrifys Savonek a-barth Kernowek kres.

Onan a'n mil erthygel posekka war Wikipedya yw an erthygel ma.