Enys Oeno
| Skrifys veu an Kernewek y'n folen ma gans Kerneweger anfreth. Mar kyllydh, gwra gwellhe an folen ma mar pleg (ha dilea an skantlyn ma pan vo ewnhes da). |
|
| |
| Sort |
enys, enys grib |
|---|---|
| Parth termyn |
UTC−08:00 |
| Doronieth | |
| Rann a'n re a sew |
Ynysow Pitcairn |
| Konteth |
Ynysow Pitcairn |
| Gwlas |
Ruvaneth Unys |
| Arenebedh |
20 km² |
| A-ugh an mor |
5 Meter |
| Ogas dhe |
Keynvor Hebask |
| Kesordnogyon |
23.9267°S 130.7372°W |
![]() | |
Enys Oeno yw atoll korel y'n Keynvor Hebask dyghow, rann a'n Enesow Pitcairn, war-barth ha Pitcairn, Henderson, ha Ducie.
Doronieth
[golegi | pennfenten]Enys Oeno yw 143 kilometrow north-west a Enys Pitcairn. An dreuslinen yw a-dro dhe 5 kilometrow, ow komprehendya an lynn gresek, gans arenebedh kowal a voy es 20 kilometrow pedrek. Yma diw enesigow brassa ha teyr enesigow byghanna war bo a-berth y'n amal a'n atoll. Aga arenebedh tir kowal yw 0.69 kilometrow pedrek. Oeno a serv avel tyller-havi privedh rag an anedhysi a Enys Pitcairn dre reson nyns eus trethow war Bitcairn.[1][2]
War'n enys jif (Oeno), yma koos ha krann gans gwedhennow palm ha pandanus. An enys yw y'n rann soth-west a'n atoll. Yma tapp dowr leys war'n enys.[3] An ughelder ughboyntel yw le es 5 metrow. Enys (po Enesow) Sandy yw dhe'n north-est, a-berth y'n lynn, ha martesen yw enys anparhus. Yma teyr enesigow byghanna dhe'n soth ha west a'n enys jif.
Arenebedh Edhen Posek
[golegi | pennfenten]An enys re beu aswonys gans BirdLife International avel Arenebedh Edhen Posek rag an 12,500 koplow a Pterodroma ultima, an eyl brassa bagas a'n ydhyn na y'n bys.[4]
Mappow
[golegi | pennfenten]- Mappa a Enys Oeno
- Mappa a'n Enesow Pitcairn
Istori berr
[golegi | pennfenten]- mis Genver 1819: Kapten James Henderson a'n lester Kowethyans Bretennek Eynda Est Hercules a wel Enys Oeno.
- 1822-1823: Kapten Ralph Bond a-lester Martha a Loundres a welas an enys ma, dell yw presumys y'n hav/kynnyav a 1822.[5]
- 26 mis Genver 1824: Kapten George Worth a-lester an lester-morvil amerikanek Oeno, a henwi an enys rag y lester.
- 5 mis Meurth 1858: Wild Wave, lester a 15,000 tonasow dhyworth San Francisco yw gwreck war'n grib.[6][7]
- 1875: An Khandeish yw gwreck war Oeno.[8]
- 23 mis Est 1883: An Oregon yw gwreck war Oeno.[9]
- mis Ebrel 1893: An Bowdon yw gwreck war Oeno.
- 10 mis Gortheren: Oeno yw perghennegys gans an Ruvaneth Unys.
- 1938: Oeno yw ynkorforys y'n Enesow Pitcairn.
- 1997: Rathes polynesek yw distruys.
- 2 mis Gortheren 2019: Enys Oeno a glewas difyk an Howl leun.[10]
Rol a dhevynnow
[golegi | pennfenten]- ↑ South Pacific & Micronesia. Lonely Planet. 2006. p. 427. ISBN 978-1-74104-304-4.
Unless you've got your own yacht, your only chance of getting to Oeno is in January, when Pitcairners fit out two of their longboats with essential supplies and swap everyday life on Pitcairn for a fortnight's summer holiday on Oeno.
- ↑ https://library.puc.edu/pitcairn/pitcairn/oeno.shtml
- ↑ http://library.puc.edu/pitcairn/pitcairn/OenoPhotoTour/4.shtml
- ↑ http://www.birdlife.org/datazone/sitefactsheet.php?id=19787
- ↑ https://books.google.com/books?id=LraODwAAQBAJ&q=armchair+navigator+steve+dehner&pg=PA1
- ↑ https://web.archive.org/web/20190921151950/https://www.wheresmamba.com/single-post/2017/10/19/Wreck-Of-The-Wildwave-1858---Shipwrecked-on-Pitcairn-Islands-Oeno#!
- ↑ http://www.stamps.gov.pn/shipwrecks.htm
- ↑ Silverman, David (1967). Pitcairn Island. Cleveland, Ohio: World Publishing Company. p. 125.
- ↑ http://www.stamps.gov.pn/shipwrecks.htm
- ↑ https://www.bbc.com/news/science-environment-48828100
