Dyffransow ynter amendyansow a "Sextans (ranneves)"

Dhyworth Wikipedya, an godhoniador rydh
Content deleted Content added
Brwynog (keskows | kevrohow)
No edit summary
Brwynog (keskows | kevrohow)
No edit summary
 
Linen 6: Linen 6:
}}
}}


'''Sextans''' yw [[ranneves]] aswonnys avel onan a'n 88 aswonnys gans an [[Unyans Steroniethek Keswlasek]] (IAU). Komendys veu an ranneves gans Johannes Hevelius yn 1687 rag rann gehysedhel a'n ebron heb ster golow (hy steren splanna yw α Sextantis gans splannvraster a 4.49). Hy hanow yw [[Latin]] rag an sekstant steroniethel usys yn fenowgh gans Hevelius yn y aspiansow.
'''Sextans''' yw [[ranneves]] aswonnys avel onan a'n 88 aswonnys gans an [[Unyans Steroniethek Keswlasek]] (IAU). Komendys veu an ranneves gans Johannes Hevelius yn 1687 rag rann [[Kehysedh|gehysedhel]] a'n ebron heb ster golow (hy [[steren]] splanna yw α Sextantis gans splannvraster a 4.49). Hy hanow yw [[Latin]] rag an sekstant [[steronieth]]el usys yn fenowgh gans Hevelius yn y aspiansow.


Unn galaksi yw a vern yn Sextans, NGC3115.Usys yw rann a Sextans rag an "Cosmic Evolution Survey", ragdres ynter niver a bellwelleryow meur ow tochya kesweythow meur ha mater tewl y'n ollvys. Re anedha yw Pellweller Efanvos Hubble, pellweller radyo "Very Large Array", pellweller dewynnow-X XMM-Newton ha pellweller Subaru. CL J1001+0220 yw an bonni a alaksiow pella aswonnys.
Unn [[galaksi]] yw a vern yn Sextans, NGC3115. Usys yw rann a Sextans rag an "Cosmic Evolution Survey", ragdres yntra niver a bellwelleryow meur ow tochya kesweythow meur ha mater tewl y'n [[ollvys]]. Re anedha yw Pellweller Efanvos Hubble, pellweller radyo "Very Large Array", pellweller dewynnow-X XMM-Newton ha pellweller Subaru. CL J1001+0220 yw an bonni a alaksiow pella aswonnys.


<gallery>
<gallery>

An amendyans diwettha a-dhia 11:15, 1 Me 2022

Ensampel a ranneves Edit this on Wikidata
Dydhyas diskudhans 1687 Edit this on Wikidata
Commons page Restrennow kelmys war Gemmyn Wikimedia

Sextans yw ranneves aswonnys avel onan a'n 88 aswonnys gans an Unyans Steroniethek Keswlasek (IAU). Komendys veu an ranneves gans Johannes Hevelius yn 1687 rag rann gehysedhel a'n ebron heb ster golow (hy steren splanna yw α Sextantis gans splannvraster a 4.49). Hy hanow yw Latin rag an sekstant steroniethel usys yn fenowgh gans Hevelius yn y aspiansow.

Unn galaksi yw a vern yn Sextans, NGC3115. Usys yw rann a Sextans rag an "Cosmic Evolution Survey", ragdres yntra niver a bellwelleryow meur ow tochya kesweythow meur ha mater tewl y'n ollvys. Re anedha yw Pellweller Efanvos Hubble, pellweller radyo "Very Large Array", pellweller dewynnow-X XMM-Newton ha pellweller Subaru. CL J1001+0220 yw an bonni a alaksiow pella aswonnys.