Dyffransow ynter amendyansow a "Wordhen"
B r2.7.1) (robot ow keworra: sv:Irland (ö) |
B r2.7.2) (robot ow keworra: sq:Irlanda |
||
Linen 89: | Linen 89: | ||
[[sl:Irska (otok)]] |
[[sl:Irska (otok)]] |
||
[[sm:'Aealani]] |
[[sm:'Aealani]] |
||
[[sq:Irlanda]] |
|||
[[sr:Ирска]] |
[[sr:Ирска]] |
||
[[sv:Irland (ö)]] |
[[sv:Irland (ö)]] |
Versyon a-dhia 07:32, 11 Hedra 2011
Wordhen po Iwerdhon yw hanow ynys veur yn Europa. Yma gans an ynys dhiw rann gwlasek, Repoblek Wordhen ha Kledhbarth Wordhen (pow a'n Rywvaneth Unys). Y hwrer devnydh a'n hanow "Wordhen" lieskweyth rag an Repoblek Wordhen y honan.
A-dhia termyn Henry VIII, yth esa myghterneth Pow Sows ow toen an titel "Myghtern Wordhen". Rywvaneth hy honan o Wordhon ytho, mes yth esa finwedh ynn dhe ewnderyow an gemmynieth katholik wosa an Dasfurvyans. Rebellyans rag repoblek wordhonek ansoedhogel a dardhas yn 1798 yn mysk breseli an Domhwelans Frynkek. Governans an Rywvaneth Unys a worthybas ow kul Reyth Kevunyans yn 1801: dreus an reyth ma y teuth Wordhen ha bos rann a dernas unnik ynno Wordhen, Pow Sows, Alban, Kembra, ha Kernow.
Wosa rebellyansow yn 1916 ha 1918-1921, y tiberthas Wordhen yn dew stat: Kledhbarth Wordhen (hwegh konteth y'n north-est) ha Stat Rydh Wordhen (po Saorstát na hÉireann, an hwegh konteth arall war'n ugens). Y teuth an Stat Rydh ha bos ansoedhogel yn 1922, mes Kledhbarth Wordhen a dhewisas gwitha y'n Rywvaneth Unys.
Keltia | ||
---|---|---|
Gwelewgh ynwedh: Keltyon · Yethow Keltek |